Vad vi kan lära av påskens budskap – vare sig vi är troende eller ej
På söndag är det den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Därmed är det påsk. Enligt den kristna traditionen firas påsken för att påminna om Jesu lidande, död och uppståndelse. Enligt den judiska traditionen firas påsken till minne av judarnas uttåg ur Egypten, där de hade hållits som slavar.
Vare sig man tror på de religiösa budskapen eller inte så kan man ju se påsken som en berättelse om att sätta sitt liv på spel och offra sig för något man verkligen tror på. Om hoppets seger över förtvivlan och hopplöshet, om ljusets seger över mörkret. Om frihet från slaveri och tyranni. Men det är också i allra högsta grad berättelser om ledarskap. Även som sekulär kan man se att dessa gamla judiska och kristna berättelser skär rakt in i vår tid.
Vi lever i en tid då populismen vinner politiska framgångar. Den amerikanska presidentens härjningar känner vi väl till vid det här laget, så det behöver inte återupprepas här. Det intressanta är att den populistiska kunskapssynen, med dess fokus på sunt förnuft och hur saker och ting ”känns”, kan kopplas till påskens budskap. Pilatus fråga under förhöret med Jesus – vad är sanning? – är idag brännande het. Enligt populismen har ”folket”, det vill säga de som inte tillhör etablissemanget, en särskild förmåga att se sanningen. Folket har enligt populismen en instinkt som leder dem rätt. Denna anti-elitiska hållning medför en skepsis, eller direkt fientlighet, till experter, forskare och andra sakkunniga.
Pilatus själv fann Jesus oskyldig till det han var anklagad för. Han lät istället folket fälla avgörandet över Jesus öde. Det blev som bekant en dödsdom. Folkmassans skanderade: korsfäst, korsfäst! Kraven där på torget i Jerusalem var baserade på starka känslor, uppviglade av överstepräster som ansåg att Jesus var en hädare, snarare än på fakta och eftertanke. Det påminner inte så lite om dagens drev på sociala medier.
I en fungerande demokrati hade Jesus budskap kunnat mötas i en öppen och fri debatt. Hans sanningsanspråk hade kunnat ifrågasättas av dem som inte höll med. Den normala oenighet som råder i ett samhälle hade kunnat hanteras och diskuteras utan demonisering. Och den som anklagas för brott får stå till svars och dömas i en rättssäker process där alla behandlas lika inför lagen.
Så påskens budskap kan vara värda att reflektera över, även för oss med en sekulär världsåskådning. Och det finns tröst i grundbudskapet att ljuset vinner över mörkret.
