Inlägg

Annika Elias

När blev höga chefer immuna?

Med växande förvåning har jag följt SvDs avslöjande av hur SCAs VD odlar ett professionellt beteende som går på tvärs med företagets varumärke, verksamhetsidé och värderingar. Hur kan detta pågå och accepteras i vårt transparenta 2000-tal?

Låt mig först vara väldigt tydlig med att jag inte har några problem med att chefer som ansvarar för och framgångsrikt driver stora företag har bra, ja till och med mycket bra, betalt. Jag har heller inga problem med att företaget ser till att VD, ledning och styrelse har bra arbetsvillkor, att det krattas lite för dem så att de kan ägna sin tid åt att fundera på viktiga saker.

Men jag förstår inte hur man kan så helt frikoppla sig själv från etik och moral som SCAs VD verkar göra. Det ena är att han inte verkar bry sig när han låter ägarnas pengar rinna som vatten mellan fingrarna för sin egen bekvämlighets och status skull. Det andra, i mina ögon mycket allvarligare, är att han sätter sig över företagets mål och värderingar och därmed gör det mödosamt uppbyggda varumärket kring ansvar och hållbarhet helt värdelöst. I det läget spelar det ingen roll vilka resultat han hittills levererat – skadan som hans hänsynslösa beteende gjort kommer kosta massor av arbete och lång tid att reparera.

Men det finns också en annan sida av myntet. Genom att bete sig som SCAs VD gör drar man skam över chefsyrket och spär på det chefsförakt som så ofta sticker upp sitt huvud i media och i samhällsdebatten. Alla de hundratusentals chefer som varje dag går till jobbet med ganska modesta löner och villkor, som försöker vara förebilder och leva efter sitt företags värderingar och moral, får en släng av sleven när höga chefer upplever sig vara immuna och väljer att bete sig skamlöst.

Följande devis skulle kunna klistras upp i många chefsrum men borde kanske tapetsera väggarna i SCAs huvudkontor:

bild

 

 

 

Från miljöchef till sunt förnuft

bild_Miljöcheferna som enbart hade fokus på yttre miljö och ekologi har i hög utsträckning ersatts av hållbarhetschefer med ett bredare perspektiv. Är det nu dags att ersätta dessa med att låta alla cheferna driva frågorna med hjälp av vanligt, sunt förnuft?

Det låter kanske helt galet men är ett kondensat av frågeställningarna som diskuterades på Ledarnas hållbarhetslunch igår.

Vi började med att konstatera att perspektivet på hållbarhet numera är så stort och omfattande att det nästan är omöjligt för en chef att hantera alla frågor. Drömmen vore att i varje företag och förvaltning av dignitet kunna ha en chef för varje område, dvs en chef som ansvarar för social hållbarhet, en för ekonomisk osv. En annan – mer realistisk – utveckling är att man låter alla chefer i linjen inkorporera hållbarhetsarbetet i sin egen verksamhet. För det krävs kunskap, men också mandat och ett tydligt uppdrag. Och just det saknas ofta, vilket Ledarnas senaste hållbarhetsrapport visar.

Att tydliggöra VARFÖR är avgörande. Det räcker inte i längden med skälet att man måste putsa på varumärket för att attrahera nya talanger, man måste också fråga sig vad fokus på hållbarhet gör med affären, och hur det på lång eller kort sikt utvecklar lönsamheten. För först när styrelse och ledning på allvar visar att målet för företagets hållbarhetsarbete är lika viktigt som de affärsmässiga målen, och cheferna också mäts på hur bra man klarar det, och inte bara på sina ekonomiska resultat, kommer arbetet att  ta fart.

Vad behövs då för att cheferna ska kunna ta bollen? En av deltagarna menade att det egentligen bara handlar om sunt förnuft. Att i varje läge ställa sig frågan ”Är det här dumt eller smart?”.

Kanske behövs det lite mer än så, men  tiden då hållbarhetsarbetet sköttes i staben med hjälp av direktiv som tvingas på mer eller mindre motvilliga linjechefer, är definitivt förbi. Cheferna vill ta ansvar men måste ges förutsättningar!

 

Det räcker inte med samtal om hållbarhet. Om än aldrig så smarta.

kielder LandscapeI morse var jag på ett smart samtal om hur politik och näringsliv kan samarbeta för att ta ansvar för hållbarhetsfrågorna. Det sades verkligen många smarta och kloka saker på scenen, till exempel

– Demokratin har för korta cykler (4 år) för att kunna göra de långsiktiga uppgörelser som krävs i hållbarhetsfrågor. (Ingrid Bonde)

– Företagen måste vara ärliga med att allt man gör inom hållbarhet ytterst syftar till affärsnytta. Det ger trovärdighet. (Olof Persson)

– Politiken är nationell och ofta för kortsiktig. (Jens Henriksson)

Det kändes befriande att mitt i valrörelsen få fokus på gemensamma möjligheter och samsyn om vår tids riktigt stora och avgörande frågor, istället för konflikter på detaljnivå.

Givetvis måste frågorna kring hur vi ska få planetens resurser att räcka diskuteras och beslutas både på nationell och global nivå, i politiken, bland NGOs och i näringslivet. De riktigt stora besluten måste fattas där. Men för att sedan göra verkstad av besluten och se till att engagemanget inte bara stannar vid fina proklamationer, behövs ledarskap på alla nivåer.

Sveriges chefer har länge lyft hållbarhet som en av de allra viktigaste framtidsfrågorna. Man både  vill och kan jobba med att förverkliga besluten om bara rätt förutsättningar ges: Ett starkt mandat från ledningen, tillräcklig kunskap och tid att ta sig an frågorna.

Den 30 september bjuder Ledarna in till ett lunchseminarium Från policy till hållbarhetsverkstad där vi diskuterar vad som behövs för att lyckas.

Tiden är alltför knapp och planetens framtid är alltför viktig för att vi ska dröja längre. Det är dags att stiga ner i verkligheten och ge cheferna mandat och resurser att ta det ansvar för företagets och samhällets hållbarhet som de ber om!

En lönsam affär

Vilken chef vill inte skapa följande i sin verksamhet?

– Förstärkt varumärke och ökad kundlojalitet
– Kostnadsbesparing
– Mer attraktiv arbetsgivare och få mer produktiva medarbetare
– Nya produkter och affärsområden
– Proaktiv riskhantering
– Förbättrade finansieringsmöjligheter

Såklart, men hur då? Svaret på hur är besynnerligen enkelt: hållbarhetsarbete.

Företagsnätverket Hagainitiativet har nyligen publicerat en rapport: Klimatarbete – lönsamt? Rapporten är en sammanställning över ett trettiotal olika rapporter som entydigt visar samma sak, att klimatarbete är lönsamt för företagen.

Rapporten är inspirerande läsning. Företag som tar klimatfrågan på allvar upplever bland annat ökad produktivitet samt har lättare att rekrytera och behålla personal. Till exempel blev Lantmännen utsedda till årets mest talangfulla företag 2014 och Lantmännens hållbarhetsarbete nämns som en av förklaringarna. Miljöansvar, hög etisk standard och socialt ansvarstagande är en del av tio i topp när unga professionella rankar arbetsgivare.

Innovation är också någonting som stärks av hållbarhetsarbete. En studie visar att ett företag som anses vara hållbarhetsledande också är innovationsledande ökar med 400 procent. Anledningarna är att hållbarhetsarbete ger en ny ”lins” att kika genom och att hållbarhetsarbete innebär restriktioner, då måste man tänka mer kreativt kring resurser. Kreativitet föds ju av restriktioner, inte av överflöd.

En annan intressant studie från brittiska Carbon Trust visar att genom att uppmana anställda till mer miljövänligt beteende kan brittiska företag spara upp till 300 miljoner pund. Genom att till exempel reducera antalet flygresor i tjänsten så kan stora pengar och mycket koldioxid sparas. Se också Ledarnas kortfim, Kort om klimatet, som kanske ger dig några aha-upplevelser! Du kan också lyssna på podden från Ledarnas och Hagainitativets frukostseminarium den 9 maj. Här finns massor av goda exempel på lönsamt klimatarbete.

Vad har Ledarna med klimatet att göra?

Hagainitiativet är en grupp företag som har bestämt sig. De har bestämt sig för att ta sitt ansvar för klimatutvecklingen och inlett ett målmedvetet arbete för att reducera sin negativa påverkan på sin omgivning. Genom tydligt uppsatta mål och skarpa handlingsplaner visar de att de menar allvar.

Idag träffas representanter för några av de företag som ingår i gruppen hos Ledarna för att diskutera och inspireras av praktiska och handfasta exempel. Man ska också diskutera en rapport som släpps inom kort och som entydigt visar att företagens klimatarbete är lönsamt.

Så vad har Ledarna med klimatet att göra? Ligger inte den frågan lite väl långt bort från fackligt arbete?

Men Ledarnas medlemmar är chefer, och alla beslut som fattas på strategisk nivå ska så småningom verkställas av någon – och denne någon är chefen. Engagerar sig företaget i hållbarhetsfrågor och strävar efter att minska sin klimatpåverkan måste det få effekt längst ut i verksamheten, annars händer det inget.

För chefen blir detta ytterligare ett ansvarsområde som fodrar kunskap, tid och resurser.

Ledarna finns i diskussionen kring hållbarhet för att visa på chefernas viktiga roll och för att påtala att man måste få mandat, befogenheter och förutsättningar för att jobba med frågan.

Vi finns också med för att vi tror på en framtid för denna jord och vill vara delaktiga i att skapa den.

 

Använd kraften!

Som chef och ledare vill du bidra till att utveckla och förbättra den verksamhet och de människor du leder. Dessutom är ju du som chef beslutsfattare. Tänk vilken makt och påverkanspotential du har, fantastiskt! Jag brukar ibland prata om att Sveriges chefer är den trojanska hästen för hållbarhetsarbete. Du är en av cirka 500 000 potentiella hållbarhetsivrare i det här landet!

Kraven på långsiktigt ansvarstagande för människa, miljö och ekonomi ökar. Utmaningarna, men också möjligheterna är många, därför driver Ledarna frågan om hållbar utveckling (vilket också syns i förslaget till vårt ideologiska dokument Idé och Framtid 2014) som en av våra prioriterade frågor. Hållbarhetsfrågorna flyttar alltmer in i verksamheten, där de hör hemma, och ut i linjen. Hållbarhet håller på att bli ett område som ”alla” måste kunna.

En del chefer säger att de vill arbeta med hållbarhet men att de inte ”hinner” eller har tillräcklig kunskap. Men hållbarhet ingår redan i din roll som chef. Om du tittar på chefens ansvarsområden med dina ”hållbarhetsglasögon” kanske du upptäcker att du redan ”gör” hållbarhet i vardagen, eller att hållbarhetsarbete inte behöver vara något krångligt eller utanpåliggande. Det kan och bör enkelt integreras in din chefs- och ledarroll.

I din roll som chef är du utsedd av din uppdragsgivare att leda, det ska du göra på ett så hållbart sätt som möjligt. Både du och dina medarbetare ska orka och vilja att framgångsrikt arbeta tillsammans, förhoppningsvis över lång tid. Människor i och utanför organisationen ska må bra, arbetsmiljön och miljön ska inte påverkas negativt och ekonomin ska vara i balans. Här har du hållbarhetsarbetet i ett nötskal.

Kanske är arbetsmiljö det första du som chef kommer att tänka på när du hör ordet hållbarhet? En bra arbetsmiljö leder till hållbara medarbetare som orkar och vill arbeta produktivt. Som chef har du ansvaret för att skapa förutsättningar och ett bra arbetsklimat för dina medarbetare, men du kan också – i egenskap av arbetsgivarens företrädare – ha ett arbetsmiljöansvar. Lika viktig som arbetsmiljön är för dig på hemmaplan ska den vara för era leverantörer. Se till att ställa krav på leverantörerna vid inköp av varor och tjänster. Oavsett hur liten din verksamhet är kan och bör du alltid ställa krav på dina leverantörer. Ställ krav på att leverantörens medarbetare har möjligheten att organisera sig, att de har en dräglig arbetsmiljö och inte minst får en levnadslön. Enligt förslaget till nya Idé och Framtid så anser vi att varje människa med ett heltidsjobb ska kunna leva på sin lön.

Andra frågor som är viktiga ur ett hållbarhetsperspektiv är medarbetarnas hälsa och välbefinnande, gruppens mångfald och jämställdhet, upplevelsen av rättvisa och transparens. Som chef är du en viktig förebild, dina värderingar är normgivande, det vill säga det du säger och gör betraktas som normalt. Som chef är det viktigt att du är klar över din moraliska kompass och vilka värderingar du vill leda efter. Tänk på att du ska vara ”värd att följa”. Då behöver du kanske fundera över din integritet, det vill säga hur väl dina värderingar efterlevs i vardagen?

Att skapa förutsättningar för dina medarbetare att förbli motiverade och uppleva att de har ett meningsfullt arbete är en viktig hållbarhetsfråga. Många kan också uppleva att hållbarhetsfrågor är en motivationsfaktor, att medarbetarna känner att de arbetar för en verksamhet som bidrar till samhällsnytta och agerar långsiktigt. Det finns tydliga mål och visioner som är större än att tjäna pengar eller vara störst och först.

Som chef har du ofta kravet på dig att införa besparingar. Undersökningar bland chefer visar att man ofta tror att hållbarhetsarbete kostar pengar och att man är osäker på hur det kan bidra till det ekonomiska resultatet. Men forskning visar att hållbarhetsarbete bidrar till bättre ekonomiskt resultat och till ökad affärsnytta. Varför?  Jo, en stor del av hållbarhetsarbetet kan innebära kostnadsbesparingar, minskade ohälsotal,  riskhantering, jämställdhet och mångfald. Allt effektiviseringsarbete som rör energi och resurser kan räknas hem ekonomiskt. Därför vill vi stödja  Sveriges regerings mål om att vi alla bör minska våra utsläpp med 40 procent fram till 2020. Visionen är att Sverige år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser alls. För det krävs ett fantastiskt förändringsarbete som måste börja nu.

Vissa chefer tycker att hållbarhet verkar komplext och svårt, det stämmer faktiskt ibland eftersom du ska ta hänsyn till flera olika dimensioner samtidigt och ibland är dessa dimensioner i konflikt. Mitt tips är att du ska se hållbarhet som ett ramverk för verksamhetsutveckling. Det ger dig möjlighet att utveckla nya produkter, tjänster och processer. Ta utgångspunkt i verksamhetens kärnverksamhet och era intressenters krav och förväntningar på er. Se hållbarhet som ett ramverk för utveckling så underlättar det beslut och utveckling. Det kan till och med spara er tid. Ni ska inte ägna er åt annan verksamhetsutveckling än den som bidrar till förbättringar för människa och miljö inom ramen för er verksamhetsidé.

Hållbarhet är en av våra viktigaste samtids- och framtidsfrågor. Chefer kan se till att de beslut som fattas genomsyras av hållbarhet, därför driver Ledarna frågan. Använd ditt inflytande och ditt mandat till att påverka och förbättra. I din chefsroll ingår det som behövs för att jobba med hållbarhet.

Jusek förringar chefsbristen

I en undersökning som Jusek gjort bland 3000 nyss examinerade säger sex av tio att de vill bli chef. Det slår hål på myten om att unga inte vill bli chefer, säger Magnus Hedberg i torsdagens SvD.

Men tyvärr Magnus, det stämmer inte. Unga människor är intresserade av ledarskap och vill gärna jobba i yrken som ger dem chans att påverka. Men ser vi på statistiken hur många som verkligen är intresserade av de chefsuppdrag som erbjuds blir situationen en annan. Arbetsförmedlingens siffror talar sitt tydliga språk: Allt färre söker utannonserade tjänster, både i privat och offentlig sektor. Sedan 2009 har andelen intresserade halverats.

Chefsuppdragen är otidsenliga och unga människor är mycket tydliga med att man inte tänker välja bort privatlivet för jobbet. Krav på långa arbetsdagar på kontoret, resdagar och oplanerad övertid lockar inte om du samtidigt är i färd med att bilda familj eller förverkliga andra livsprojekt. I våra siffror ser vi tydligt att nyanställda unga människor är betydligt mer positiva än när de har jobbat några år – och hunnit få syn på hur villkoren för chefsuppdragen verkligen är.

Det är dessutom tveksamt om de unga i Magnus Hedbergs undersökning kommer få chans att bli chef på länge än ens om de vill. Andelen chefer under trettiofem år har minskat stadigt sedan 2001. Sverige har Europas äldsta chefer och i vår otidsenliga chefskultur ska du stå på tillväxt och vänta på din tur, oavsett erfarenhet och kompetens.

Sverige behöver att de bästa och mest kompetenta väljer ledarskapet som sin framtid. Men för att det ska ske måste en hel del hända. Bättre chefsuppdrag som gör det möjligt att förena privatliv och karriär, en annan attityd till vem som lämpar sig som chef och samma förutsättningar för unga män och kvinnor. Det är en sak att känna sig lockad av en titel – en helt annan att verkligen välja chefslivet.

Ett hållbart näringsliv kräver ledarskap

Igår var det upptaktskonferens inför FN:s klimatpanel i Stockholm nästa vecka. Det var SEI -Stockholm Environment Institute, som anordnat en träff på temat Corporate choices in a changing climate.

Vi fick lyssna till många kloka och insiktsfulla presentationer som handlade om behovet av enighet, en gemensam global färdplan och behovet av mer och tryggare kunskap så att företagen kan göra sina val. Men redan tidigt under dagen ställdes den kloka frågan från publiken: Vi har ju redan så mycket kunskap, varför händer inget?

En av förklaringarna ligger kanske i  uppgifterna i den senaste rapporten från Global Compact, Fastän 65 % av företagen har förbundit sig att arbeta med hållbarhetsfrågor på översta ledningsnivån, har endast 35% sett till att cheferna har kunskap och mandat för att implementera arbetet.

För om vi ska få något att hända, är det cheferna på alla nivåer som måste få ansvar och mandat att driva frågorna. Ett starkt commitment från styrelse och ledning är startpunkten, men om det stannar där blir det bara vackra ord på papper.

Men cheferna kan inte bara få mandatet, man måste också veta att man mäts på resultatet av hållbarhetsarbetet. Idag är det kortsiktiga, ekonomiska resultat som märks i de flesta chefers plånbok. Inte minst för de som har direkt  resultatbaserad lön. För att företaget ska få kraft i arbetet krävs  att också det långsiktiga, strategiska arbetet med hållbarhet mäts och värderas när lönen ska sättas.

Cheferna är redo, det visar flera av de undersökningar Ledarna gjort. I vår senaste medlemsundersökning med svar från nästan 10.000 chefer på alla nivåer, seglar hållbarhetsfrågan upp som en av de allra viktigaste. Budskapet till företagen är klart och tydligt. Släpp loss kraften hos Sveriges 500.000 chefer, ge dem mandat och förutsättningar, så kommer hållbarhetsarbetet ta fart.

 

Klimatet behöver en chef!

Det börjar dra ihop sig till ännu ett klimatmöte. Checka inte ut nu, utan försätt att läsa. Nästa vecka träffas FN:s klimatpanel här i Stockholm för att släppa en ny uppdaterad rapport om det senaste forskningsläget kring klimatet. Flera saker i rapporten har redan kommit fram. Bland annat den höga sannolikheten för att vi vid slutet av århundradet kommer att ha höjt temperaturen över de två grader som världssamfundet har som mål i kampen mot klimatförändringen. Kort sagt är det väldigt dåliga nyheter.

Något måste göras, ja faktiskt, väldigt mycket måste göras. Av alla. Nu. Klimatförändringarna är en av samtidens största utmaningar för vår välfärd och egentligen har vi inte gjort någonting ännu för att på allvar försöka minska utsläppen. Visst finns det lysande undantag, i Sverige finns till exempel Hagainitiativet som är ett nätverk för företag som satsar på att minska sina utsläpp med 40% fram till 2020.

Vad klimatet egentligen behöver är en chef, någon vars ledarstil är att peka med hela handen. Någon som ställer krav, sätter upp mål och följer upp, övervakar och lägger sig i detaljer. Alla Sveriges chefer, ni cirka en halv miljon kloka och kompetenta individer i beslutsfattande positioner – ni skulle ju kunna dela på chefskapet för klimatet. Det skulle ju inte bli speciellt betungande. Delat ledarskap har många fördelar, inte minst har ni någon att fira framgångarna med. Och framgång skulle det bli, för dig, din organisation, samhället och ägare. Ytterligare en fördel är att du inte behöver ansöka om jobbet – alla kvalificerar!

Läs om Erikas arbete kring hållbar utveckling

Är det en storebrorschef som världen behöver?

Idag drar det ihop sig. Världens ögon riktas mot Sverige. Eller egentligen inte mot Sverige, det råkar bara vara den plats där världens mäktigaste chef just nu befinner sig. Barack Obama är i Stockholm.

Det är svårt att hitta någon som tycker illa om Barack Obama som person. Man kan ogilla hans politik, hans oförmåga att infria sina löften eller hans roll i globaliseringsprocessen, men ingen uttrycker personlig ilska eller avsky mot honom på det sätt som andra amerikanska presidenter fått uppleva. Han verkar helt enkelt så himla hygglig , som en storebror.

Just det har de (åtminstone hittills) milda svenska protesterna tagit fasta på. I tisdagens media kan man se hur demonstrationsplakat med texten ”Nej till Big Brother Obama” tillverkas. Protesterna vänder sig mot USAs roll som världens storebror i allmänhet och i synnerhet mot planerna på ett ingripande i Syrien och den nyligen avslöjade övervakningen av andra länders medborgare.

Barack Obamas ledarskap har granskats av många. Han har beskyllts för konflikträdsla, ointresse för det sociala spelet och oförmåga att driva sina frågor till framgång. Men i världssamfundet är det som en charmig och vänlig storebror han intagit sin plats.

Jag har inte tänkt att sälla mig till gänget som värderar Obamas ledarskap utifrån hans resultat. Jag spelar inte riktigt i hans liga. Men jag kan inte låta bli att fundera över hans personliga ledarskapsstil, som rätt mycket påminner om en storebrosrsa. Jag tror nämligen inte att storebrors ledarskap är den modell som kommer tjäna världen bäst.

En storebror är alltid störst och äldst – och vet vad som är det rätta. I storebrors ögon växer man aldrig upp utan fortsätter att vara små irriterande syskon utan eget förnuft. Och om du öppet ifrågasätter storebrors auktoritet så ligger du risigt till.

Men för att ta denna tilltufsade jord som vi bor på in i en ny era, tror jag att det är ett annat ledarskap som behövs. Och då menar jag inte bara i politiken utan också i näringslivet, offentlig sektor och civilsamhället.

Vi behöver ett ledarskap som vågar se att det finns olika sanningar – och att även små syskon kan vara kloka och kompetenta. Ett ledarskap som visar på målet men accepterar att det kan finnas olika vägar dit. Ett ledarskap där lyssnandet är viktigare än proklamationerna.

Barack Obama är mannen som gav världen nytt hopp för fem år sedan. Låt oss hoppas att de nästa tre åren ger honom en chans att utvecklas och mogna i sitt ledarskap så att han lämnar en lite bättre och mer hållbar värld efter sig.