Inlägg

Prestationskultur på gott och ont

/3 Kommentarer/i , /av

runnerVilka associationer får du av ordet prestationskultur? Enligt en ovetenskaplig utfrågning av chefer jag träffat de senaste veckorna är ordet negativt laddat. Flera ser framför sig individer med vassa armbågar som skuffar undan andra för att uppnå sina egna mål – och premieras för det. Typiskt en konsultorganisation med 24-7 mindset där individer gör allt för sin egen karriär. Den mest positiva tolkningen är ett idrottslag med starkt fokus på gemensam prestation.

Varför är det negativt med en kultur som uppmuntrar prestation? Prestationer är det som kan mätas och utan prestation – ingen utveckling eller överlevnad. Hur går det att förstå att prestationskultur ändå uppfattas som negativt?

Temat för Årets Lönesamtalsdag var prestation och bland annat presenterade Ennovas VD Calle Vestman European Employee Index  – en rapport som visar hur svenskarna ser på sin arbetsplats i en internationell jämförelse. När det gäller arbetsglädje tillhör vi glädjande nog toppländerna i världen. Enligt rapporten präglas prestationskulturen i Sverige av starka värderingar där prestationer skapas i samarbete och med hög grad av möjlighet att påverka för medarbetarna.

Svenska chefer ligger däremot klart under medel när det gäller att åtgärda dåliga prestationer och under medel när det gäller att ge medarbetare återkoppling.

Hur går det att förstå resultatet? Kan det vara så att svenska chefer inte är vana vid att prata om prestation? De senaste årens framväxt av individuell lönesättning har visserligen bidragit till att fler diskuterar prestation och måluppfyllelse, men vanligen i situationer som upplevs som utmanande.

Vi är inte vana vid att ha en dialog om vår och andras prestation utan att det involverar våra tillkortakommanden eller att vi inte nådde ända fram. Kanske innebär detta att vi undviker att tala om prestation mer än när vi verkligen måste. Vi skjuter fram samtalet och har det en gång om året.

Separera prestation från perfektion

Lösningen är inte att undvika att prata om prestation, utan tvärtom. Jag tror att människor längtar efter att prata förutsättningslöst om prestation och att vi behöver ha fler samtal.

Vi behöver däremot ändra kontexten för när och hur vi pratar om prestation. Vi behöver förstå vad prestation är och avdramatisera begreppet. Prestation innebär att göra saker som vi kan lära oss något av. Det vi brukar missa är steget efter prestationen – att lära oss något av det vi har gjort. Vi missar att titta tillbaka och lära oss något av erfarenheterna.

Vi behöver också separera prestation från perfektion. Som Calle Blomberg skriver i sin blogg ”Att inte vara perfektionist är INTE samma sak som att sträva efter dålig kvalitet. Skillnaden är i HUR god kvalitet uppnås”.

Så länge vi uppfattar prestationskultur som kultur för perfektionister får ordet en negativ laddning. Vi vet intuitivt att perfektion inte gagnar god kvalitet utan att samtidigt testa och dra nytta av lärandet. Bjarte Bogsnes från Beyond Budgeting Roundtable uttrycker det så här: ”Measurement can be a good servant, but as a master it is a disaster!”.

Kanske är det så att om prestation underordnas lärande blir samtalen om prestation mindre dramatiska. Kanske får det svenska chefer och medarbetare att längta efter att ha samtal om prestation och prestationskultur får en positiv laddning. Prestationskultur är bra om det innebär att du

  1. Pratar om prestation ofta – åtminstone varje vecka
  2. Fokuserar på lärande i varje samtal
  3. Utgår från uppdraget. Leder prestationen i rätt riktning? Hur påverkar den uppdraget?
  4. Lämnar perfektionismen utanför samtalen

Framtidens (kvinnliga) ledare finns nog inte i Sollefteå!

/3 Kommentarer/i , , /av

10d06486-0753-46c4-8b9a-b6c62e308888I åtta års tid har Ledarna visat hur Framtidens ledare ser ut. Vi har gjort det genom att varje år lista sjuttiofem unga kvinnor som står för ett gott ledarskap och som nått långt i sin karriär. Vi hade också kunnat göra en likadan lista med sjuttiofem unga män, eller gjort en blandad lista, men poängen med Framtidens Kvinnliga Ledare (FKL) är att visa att bilden av den svenska chefen fortfarande är stereotyp och fördomsfull. Gott ledarskap sitter inte i kön eller i ålder!

Nu är det dags att nominera till 2015 års FKL-lista! Vi vet av erfarenhet att det brukar strömma in de mest fantastiska förslag från företag, organisationer och offentlig verksamhet. Fast just den sistnämnda kategorien brukar det i sanningens namn vara lite klent med. Inom Sveriges kommuner och landsting brottas man med en föråldrad syn på chefer och kanske i viss mån på ledarskap.

Ibland tar detta sig nästan löjeväckande uttryck, som i den nya organisation Sollefteå kommun presenterade nyligen. Endast en kvinna i ledningsgruppen och två av de nyrekryterade cheferna är gott och väl över sextio. Kommunens egen policy om mångfald och jämställdhet valde man i detta läget att helt bortse från.  Detta i en verksamhet där den absoluta majoriteten medarbetare är kvinnor (=rekryteringsunderlag), och en av de riktigt stora utmaningarna är att attrahera unga kompetenta människor till offentlig sektor.

Så tyvärr kommer vi nog inte få några nomineringar till Framtidens Kvinnliga Ledare från Sollefteå kommun. Men alla ni andra, som förstått att förmågan att leda och utveckla kan finnas hos alla, oavsett kön, ålder och ursprung, skynda er att nominera! Kanske just er kandidat blir den som blir Framtidens kvinnliga ledare 2015!

 

Välj din egen stol!

/0 Kommentarer/i , /av

Kontorsstol 290pxHur visar man i handling att alla medarbetare är värdefulla och att dina individuella egenskaper uppskattas och respekteras? I morse hörde jag om en fullständigt genial lösning i all sin enkelhet. Det var ett mindre tjänsteföretag där man vid varje nyrekrytering började med att låta den nyanställde välja ut sin egen kontorsstol! Oavsett utseende och funktionalitet – den egna smaken får avgöra.

Med en så enkel åtgärd visar chefen på en gång att

1. Alla medarbetare är viktiga

2. Det är ok att vara olika

3. Vi förstår att människor behöver olika förutsättningar för att prestera sitt bästa och vi är beredda att ge dig det utrymmet.

Jag förstår att inte detta är något som kan tillämpas i alla verksamheter men som symbolhandling kan den utvecklas att passa flera. Vad vi gör är minst lika viktigt som vad vi säger och fast nästan alla verksamheter har fina ord på pränt för att beskriva sitt förhållningssätt till medarbetarna är det få som klarar av att manifestera det i handling. Ett effektivt och sant ledarskap kräver konsekvens, ord och handling måste följas åt.

En stol är en stol är en stol. Men på detta företaget också en symbol för medarbetarens värde.

 

 

Du vill och du kan!

/0 Kommentarer/i , /av

bild_En ny undersökning från oss på Ledarna visar att samtliga chefer anser att den verksamhet där de är verksamma bör arbeta med hållbarhetsfrågor, alltså frågor som jämställdhet och mångfald, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, etik och miljöfrågor.

En tydlig trend idag är att hållbarhet inte bara är hållbarhetschefens ansvar utan hela företagets angelägenhet. Att förstå omvärldens utmaningar, och i synnerhet hållbarhetsutmaningarna, är avgörande. Framtidens kompetens för chefen är definitivt att förstå hur hållbarhetsfrågorna påverkar den egna organisationen och hur organisationen påverkar samhället och miljön.

Konferensen ”Hållbarhet 2.0” som genomfördes idag var välbesökt och deltagarna var i huvudsak hållbarhetschefer i flera av Sveriges största företag. Bland annat så diskuterades hållbarhetschefernas förändrade roll. De flesta var rörande eniga om att integrationen av hållbarhetsabetet i företagen gör att alla måste kunna frågorna och ta ansvar för dessa i sina respektive funktioner, framförallt andra chefskategorier. ”Green is the new black” som det brukar heta.

De flesta av Sveriges företag har inte en hållbarhetschef och kommer inte att få någon heller men som chef har du ett stort och viktigt ansvar, och handlingsutrymme. Eftersom du vill påverka samtidens och framtidens  viktigaste frågor kommer här fem steg för inflytande.

1. Gör ett val

Hållbarhet inrymmer många olika frågor. Beroende på vilken typ av verksamhet du är chef i så är olika frågor relevanta att arbeta med. För att göra arbetet konkret och åstadkomma resultat är ett av de viktigaste stegen i hållbarhetsarbetet att förstå din egen organisations påverkan.

Gör en nulägesanalys tillsammans med kolleger och medarbetare och intressenter.  Utgå från er största påverkan och de risker som förknippas med detta. Vad kommer in i verksamheten i form av resurser och råvaror, hur är arbetsvillkoren för de människor som producerar dessa och vad levererar ni i form av produkter och tjänster? Vad blir kvar i form av avfall? Och hur ser den egna organisationens strukturer och processer ut?

För att åstadkomma resultat är det avgörande att koppla hållbarhetsfrågorna till verksamhetsnyttan. Våga prioritera någon eller några frågor.

2. Led uppåt

Hållbarhet är en strategisk fråga och måste förr eller senare prioriteras på ledningsnivå. Involvera ledningen om du har tillgång till den. Annars involvera din egen chef. Presentera en idé om vad ni kan göra, varför ni ska göra det, vilka värden det skapar och hur ni kan gå till väga.

Var tydlig med vilka förutsättningar som behövs för att kunna utföra arbetet. Det kan vara resurser i form av tid, kompetens, verktyg eller processer som underlättar arbetet. Det måste finnas riktlinjer, system eller processer som gör det möjligt att genomföra hållbarhetsarbetet, och det är högre chefers ansvar.

Kanske finns redan uttalade strategier och mål från ledningen som ändå upplevs som otydliga? Be om förtydligande om hur målen ska nås, om möjligt genom att målen bryts ner per enhet.

3. Gräv där du står

Genom att se på dina ansvarsområden för personal, ekonomi och verksamhet genom en ”hållbarhetslins” upptäcker du att hållbarhet redan ingår i din chefsroll. Hållbarhetsarbete bidrar ofta till bättre ekonomiskt resultat och till ökad affärsnytta eftersom det ofta innebär kostnadsbesparingar. Satsningar på medarbetare och leverantörer leder till förbättrade arbetsvillkor som i sin tur ger ökad motivation, minskade risker och högre kvalitet.

Att effektivisera produktionsprocesser, minska resursåtgången, minska klimatpåverkan, öka återvinningen, uppnå mångfald och jämställdhet och optimera hälsotalen kan du med största sannolikhet påverka i rollen som chef. Hållbarhet kan också ses som ett ramverk för verksamhetsutveckling. Det ger er möjlighet att utveckla nya hållbara produkter, tjänster och processer. Om hållbarhet är ett ramverk så underlättar det beslut och utveckling. Det kan till och med spara er tid. Ni ska inte ägna er åt annan verksamhetsutveckling än den som bidrar till förbättringar för människa och miljö inom ramen för er verksamhetsidé.

Det är viktigt att arbeta med innovation och affärsnytta kopplat till hållbarhetsarbete. Men ibland är det heller inte så grandiost och transformativt, utan de små förbättringarna är viktiga i sig. Var uthållig!

4. Samarbeta för bättre resutat

Ju fler som är involverade i hållbarhetsarbetet desto större effekt får det. Från medarbetare och leverantörer, till kunder, samarbetspartners och andra intressenter.

Att arbeta med hållbarhet innebär både att ta ett utökat ansvar utanför sin verksamhet och ett förändringsarbete. Samarbete och förändring ställer krav på kommunikativa färdigheter. Genom att motivera, förklara och lyssna på medarbetarna så kan de lättare ta till sig varför förändringen är viktig och vad den innebär. Lyssna på dina medarbetare och andra intressenter för att ta tillvara goda idéer.

Med tydliga mål för ert hållbarhetsarbete kan ni lätt följa upp och utvärdera målen. Det skapar utrymme för lärande och möjlighet till förändring och förbättring

5. Du – en förebild

Som chef är du normgivande – det du säger och gör betraktas som normalt. Fundera på vad du står för och hur det tar sig uttryck i ditt ledarskap. Vilka värden leder du efter? Ledarskapet är en relation, där medarbetarnas förtroende ständigt måste erövras. Förtroendet växer om du står för schyssta värderingar. Chefer som upplevs som äkta, hederliga och pålitliga har största chans att skapa goda resultat.

Mening och motivation blir också allt viktigare för yngre generationer på dagens arbetsmarknad. Allt fler förväntar sig att företagen tar ansvar och bidrar till att lösa samhällets utmaningar. Men ett företag kan inte ta ansvar – det är människorna i företaget som uppträder ansvarsfullt. Och som arbetsgivarens företrädare har cheferna en särskilt viktig uppgift.

Läs mer om att leda hållbar utveckling

Annika Elias

Sifferlösa avtal är inget att vara rädd för LO!

/0 Kommentarer/i /av

Annika EliasLO publicerar idag sin årliga lönespridningsrapport. Fokus ligger på skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän, en indelning som börjar kännas alltmer utdaterad i ett kunskapssamhälle där de flesta LO-tjänsterna har ett arbetsinnehåll som för bara femtio år sedan var förbehållet högskoleutbildade.

Men presentationen av rapporten handlar också om något annat, nämligen synen på lön, antingen som ersättning för en individuell prestation, eller lön som en kollektivt framförhandlad andel av produktivitetsutvecklingen utan koppling till den egna insatsen. I DN framför avtalssekreterare Torbjörn Johansson sin oro över de sifferlösa avtalens frammarsch på tjänstemannasidan eftersom det enligt honom innebär att

”allt större tjänstemannagrupper nu gått med på sifferlösa centrala avtal med den uttalade förhoppningen att de ska kunna få mer än andra.

– Vi ser med oro på att våra grupper blir ett golv när andra grupper inte respekterar den nivå som satts av industrins avtal.”

Ledarna slöt sitt första avtal utan siffror 1992, med en reglerad  löneprocess som skulle säkerställa att chefer fick lön efter prestation.  Vi tecknade det alltså långt före Industriavtalet och märket fanns, inte i syfte att som grupp överträffa någon lönenorm, utan för att de enskilda cheferna skulle få en lön som speglade deras bidrag till företagets utveckling och resultat. Under åren därefter tecknade vi avtal på område efter område, hela tiden i förvissning om att lön är ersättning för utfört arbete och kan bara sättas i samtal mellan den enskilde och dennes chef.

Kanske finns det tankar bland de övriga tjänstemannaorganisationer som nu tecknat sifferösa avtal att det ska gynna dem som grupp. Men rätt använt och tillämpat gynnar sifferlösa processavtal bara enskilda individer som gör en bra insats på jobbet – och förstås de företag som drar nytta av individens insats. De kan inte användas till att höja generella nivåer eller gynna vissa grupper på andras bekostnad.

Däremot gynnas alla, arbetare och tjänstemän, chefer och medarbetare, företag och löntagare, av löneavtal som delegerar lönesättningen till arbetsplatsen och låter individens prestation vara avgörande för utfallet.

Framtidssäkra ditt ledarskap

/0 Kommentarer/i /av

ledarna_x10I veckan publicerade Dagens Industri en artikel om hur den allt snabbare teknikutvecklingen och andra stora omvälvningar i omvärlden påverkar oss. För fem år sedan hade vi inte hört talas om läsplattor, selfies eller molntjänster, men dessa företeelser har på ett genomgripande sätt förändrat våra beteenden på arbetsplatser, i skolan och i hemmen.

Dessa stora skiften erbjuder nya möjligheter och samtidigt innebär tempot i utvecklingen att komplexiteten ökar och organisationers verksamhet blir mer komplicerad. Konsekvenserna är svåra att överblicka och chefers situation blir ur detta perspektiv mer komplicerat. Men det faktum som kvarstår är att företag och organisationer behöver förbereda sig bättre för den utveckling som sker där informationsteknik och digitalisering förändrar förutsättningarna.

En annorlunda omvärld kräver en annorlunda ”invärld” och många chefers arbetsmetoder och förhållningssätt utgår från en mer stabil omvärld. Forskaren Mats Alvesson menar att svenska chefer, framför allt inom offentlig förvaltning, är dåligt rustade. Enligt Alvesson har chefer fostrats till att vara lydiga och undvika fel snarare än att åstadkomma bra resultat. Mod, handlingskraft, kreativitet och känsla för väsentligheter blir mindre viktigt och kan vara riskabelt att prioritera. Just dessa förmågor som vi ser större behov av för att hantera de pågående skiftena.

Hur kan vi förbereda oss? Erik Brynjolfsson som är medförfattare till boken ”The Second Machine Age” menar att människor behöver vässa sin kreativitet och sina sociala förmågor. Sådant är maskinerna nämligen inte bra på. Enligt forskaren Philip Runsten behöver vi bli bättre på att formulera problemen innan vi ger oss i kast med att hitta lösningarna, en förmåga som Runsten kallar för kunskapsintegration.

Det finns exempel på svenska företag som lyckas och svenska chefer som är väl rustade och har utvecklat sätt att hantera de snabba förändringarna. Dessa företag och chefer har hittat metoder att arbeta med sina verksamheter som fungerar i en föränderlig omgivning. Några av dessa, till exempel Katarina Berg, HR-chef på Spotify, är representerade nästa vecka på konferensen Agile People Sweden, en konferens som är rabatterad för Ledarnas medlemmar. Konferensen är ett av många inslag i Ledarnas nya tema Framtidssäkra ditt ledarskap.

På ledarnas webbplats hittar du seminarier, luncher och en kurs på temat som fortsätter under våren 2015. Vad behöver du från oss på Ledarna för att framtidssäkra ditt ledarskap?

Är chefen verkligen en idiot Unionen?

/0 Kommentarer/i /av

_bildUnionen fortsätter sin massiva reklamkampanj och riktar nu in sig på Sveriges chefer med ett alldeles ovanligt deprimerande anslag. På Malmö Aviations flyg möttes resenärerna i veckan av en bild på stolsryggen med texten #chefenärenidiot. I bilden står också ”som chef måste du hantera skitsnacket på jobbet” och förstås hänvisning till Unionen.

Ja, jag är inte dummare än jag förstår att detta ska vara på skoj och ironi. Men jag blir inte ett dugg glad, snarare lite ledsen och bedrövad.

För det första tänker jag på alla de hårt arbetande chefer som slår sig ner i flygstolen och får ”chefen är en idiot” rätt i ansiktet. Inte så kul, även om man så småningom läser det finstilta budskapet.

Men den andra, och viktigare aspekten, är vilket budskap denna reklam förmedlar om chefsrollen. Sverige har Europas äldsta chefer. Den demografiska statistiken visar tydligt på att vi kommer ha svårt att återbesätta alla tjänster som lämnas av de chefer som går i pension. Samtidigt vet vi att fast många välutbildade och engagerade ungdomar är intresserade av ledarskap, så säger mer än hälften av dem nej till chefsuppdragen i dess nuvarande utformning.

Det är ingen hemlighet att det ingår svåra och krävande moment i ledarskapet. Men viktigare är det att de allra flesta chefer trivs med sitt jobb, de drivs av en lust att leda och utveckla, att kunna påverka och skapa resultat. Att vara chef är nästan alltid kul och spännande även om förutsättningarna för ledarskapet varierar. Vi behöver att de bästa av de unga väljer chefsyrket om vi ska klara av de utmaningar som Sverige står inför både i näringsliv och välfärdssektor. Och för att uppnå det behöver vi berätta om varför det är roligt att vara chef!

Så Unionen, man gör inte Sveriges chefer och företag en tjänst genom att utmåla jobbet som jämmer och elände. På Ledarna vet vi och våra 90.000 medlemmar att chef är ett fantastiskt yrke!

Det räcker inte med samtal om hållbarhet. Om än aldrig så smarta.

/0 Kommentarer/i , /av

kielder LandscapeI morse var jag på ett smart samtal om hur politik och näringsliv kan samarbeta för att ta ansvar för hållbarhetsfrågorna. Det sades verkligen många smarta och kloka saker på scenen, till exempel

– Demokratin har för korta cykler (4 år) för att kunna göra de långsiktiga uppgörelser som krävs i hållbarhetsfrågor. (Ingrid Bonde)

– Företagen måste vara ärliga med att allt man gör inom hållbarhet ytterst syftar till affärsnytta. Det ger trovärdighet. (Olof Persson)

– Politiken är nationell och ofta för kortsiktig. (Jens Henriksson)

Det kändes befriande att mitt i valrörelsen få fokus på gemensamma möjligheter och samsyn om vår tids riktigt stora och avgörande frågor, istället för konflikter på detaljnivå.

Givetvis måste frågorna kring hur vi ska få planetens resurser att räcka diskuteras och beslutas både på nationell och global nivå, i politiken, bland NGOs och i näringslivet. De riktigt stora besluten måste fattas där. Men för att sedan göra verkstad av besluten och se till att engagemanget inte bara stannar vid fina proklamationer, behövs ledarskap på alla nivåer.

Sveriges chefer har länge lyft hållbarhet som en av de allra viktigaste framtidsfrågorna. Man både  vill och kan jobba med att förverkliga besluten om bara rätt förutsättningar ges: Ett starkt mandat från ledningen, tillräcklig kunskap och tid att ta sig an frågorna.

Den 30 september bjuder Ledarna in till ett lunchseminarium Från policy till hållbarhetsverkstad där vi diskuterar vad som behövs för att lyckas.

Tiden är alltför knapp och planetens framtid är alltför viktig för att vi ska dröja längre. Det är dags att stiga ner i verkligheten och ge cheferna mandat och resurser att ta det ansvar för företagets och samhällets hållbarhet som de ber om!

Vem vill sitta i chefens knä?

/0 Kommentarer/i , , /av

Kontorsstol 290pxGanska många, visar det sig om man läser Vasakronans undersökning om ledarskap och kontorsmiljö.

Framförallt vill många unga vara nära sin chef eftersom man upplever att det ger bättre möjlighet till feedback och ständig återkoppling. Och det vill unga medarbetare ha, om man ska lita till de senaste årens trendspaningar. Men innebär det alltid att man måste vara fysiskt nära sin chef?

Kraven på chefer ökar snabbt. Komplexiteten i verksamheten, globalisering, ny teknik och ökad mångfald i samhället – alla är de faktorer som ställer stora krav på chefer på alla nivåer att kunna hantera en stor informationsmängd och snabba förändringar. Förmågan att kunna styra och planera sitt chefsuppdrag, att ha fokus på rätt frågor, men också att kunna stänga av och kunna skapa andrum för reflektion blir allt viktigare chefskompetenser.

För många innebär möjligheten att kunna stänga en dörr och skapa sitt eget utrymme, om än aldrig så litet, skillnaden mellan ett hållbart chefsliv och en stressfylld vardag. Under ett långt yrkesliv som chef har jag mött en rad trender och ideal kring ledarskapet. ”Management by walking around” eller till och med ”Management by eating around” är en av de  mest seglivade, som sprider idealet av den sociala, ständigt tillgängliga chefen.

Men för att hålla och orka som chef, för att leverera ett bra resultat och skapa en bra arbetsmiljö för medarbetarna måste du utgå från dina egna förutsättningar som person och utveckla ledarskapet med det som bottenplatta. För några funkar det bra att sitta mitt i ett kontorslandskap och ständigt interagera med sina medarbetare, andra behöver möjlighet till fysisk avskildhet. Inget är rätt eller fel.

För  viktigaste i allt ledarskap är trots allt att kommunikationen mellan medarbetare och chef fungerar. Och det gör den om man får tro samma undersökning. 93% av medarbetarna anser att de får tillgång till chefen för viktiga samtal när det behövs .Vilket får sägas vara ett gott betyg till Sveriges chefer!

Bara vanligt vatten?

/0 Kommentarer/i /av

Ibland får man information som skakar om. För en tid sedan pratade jag med en forskare på SIWI (Stockholm International Water Institute) som berättade att många delar av världen står inför akut vattenbrist eller så kallad vattenstress. År 2030 kommer den prognostiserade vattenbristen globalt att uppgå till 40 procent! Det är visserligen en prognos som inte tar i beaktande effektivitetsvinster i vår vattenanvändning, men en mycket dyster prognos. Det är bara 16 år kvar till 2030.

Att tillgång till vatten är en överlevnadsfråga vet alla, men kanske vet du inte att vattenfrågan är så kritisk? 70 procent av planeten består av vatten, men det vatten vi kan dricka, tvätta oss med och använda för bevattning är faktiskt otroligt sällsynt – sötvatten utgör endast tre procent av världens vatten, och två tredjedelar av detta vatten är oåtkomligt. Av det sötvatten som är tillgängligt för oss används uppskattningsvis 70 procent till bevattning, 8 procent till hemmabruk och 22 procent används av industrin.

Under några år har vattenfrågan stadigt klättrat på näringslivets agenda och gått från att vara en ansvarsfråga till en strategisk överlevnadsfråga. I Sverige och stora delar av Europa är vattensituationen relativt god, med några allvarliga undantag. I Sydamerika, Afrika och Asien, där stora delar av det svenska näringslivet har produktion eller leverantörer är situationen desto allvarligare. För många företag och branscher i Sverige är tillgången på vatten högaktuell. I en av Sveriges mest framgångsrika branscher, modebranschen, är vattenåtgången stor. Under textiliernas livstid, från råvaruproduktion (ofta bomull) till produktion och användning av produkterna används väldigt mycket vatten. Man pratar idag om ”virtuellt vatten” – adjektivet ”virtuell” refererar till det faktum att det mesta av vattnet som används för att framställa en produkt inte ingår i produkten. Drygt 4000 liter vatten går åt för att framställa en t-shirt i bomull och  för att framställa en god latte behövs ungefär 200 liter vatten.

Just nu pågår World Water Week i Stockholm. En årlig konferens som samlar näringsliv, forskare, myndigheter och intresseorganisationer från hela världen för att diskutera vattenfrågan och hur den kan hanteras. Ledarna genomför torsdagen den 4 september ett frukostseminarium om ”Vatten som risk och resurs i näringslivet”. Stuart Orr (TED talk), vattenexpert från Världsnaturfonden WWF presenterar fakta, utmaningar och möjligheter kring lösningar. Det följs av ett samtal med H&M och WWF om vad det praktiskt innebär att jobba med att minska företagets vattenanvändning och vad det kan innebära för dig i rollen som chef.

För att vrida utvecklingen åt rätt håll behövs ett strategiskt förändringsarbete där chefer och ledarskap har en avgörande roll. Som chef hamnar till slut alla strategiska frågor på ditt ansvarsområde. Vatten kan med stor sannolikhet vara en sådan fråga.