Nytt omställningsavtal, del 1

Här om dagen så hörde jag en radiointervju med den norske statsministern Jens Stoltenberg. Där beskrev han hur Arbeiderpartiet i Norge klarade sig ur sin kris för ett antal år sedan.
-Vi hittade en tydlig balans mellan behoven av trygghet och flexibilitet, sa han. Vi klarade av att skapa en trovärdig nordisk modell med en dynamisk ekonomi med lönsamma företag som samtidigt levererar trygghet för medborgarna.

Snart dra förhandlingar igång mellan Svenskt Näringsliv och PTK respektive Svenskt Näringsliv och LO om nya förändrade omställningsavtal. Förhandlingarna kommer naturligtvis att handla om kompetensutveckling och individens möjlighet till stöd vid arbetslöshet, men framför allt kommer diskussionerna att röra sig kring hur vi ska hantera turordningen vid arbetsbristuppsägningar. Arbetsgivarna vill ha flexibilitet och facken vill ha trygghet. Bägge parter vill förhoppningsvis ha framgångsrika företag som kan fortsätta att anställa kompetenta medarbetare.

Fackens nödvändiga väg i diskussionerna är att undersöka möjligheterna att skaffa sig bättre omställningsstöd (ersättningar, utbildningar, coaching och outplacement) genom att sälja en del av den skimära tryggheten i LAS.

Med tanke på hur LAS idag fungerar på stora delar av arbetsmarknaden känns det som ett litet pris, men risken är stor att parterna av gammal vana halkar ner i sina vältrampade skyttegravar. Där känns det varmt och tryggt, och kanske kan man sitta och trycka där som om inget har hänt i ännu en mandatperiod. Jag hoppas ändå att parterna precis som Stoltenberg hittar en tydlig balans mellan behoven av trygghet och flexibilitet.

Tomas Oskarsson