Chefspolitik: ett steg framåt och ett bakåt

En ny regering är på plats och vi kan konstatera att arbetslinjen kvarstår. På en punkt är den förstärkt genom att integrationsfrågorna får flytta in i arbetsmarknadsdepartementet. Det kan jag hålla med Sanna Rayman om är positivt. Och det applåderar vi på Ledarna för ska Sverige klara generationsväxlingen, inte minst bland cheferna, så måste vi bättre klara av att ta tillvara kompetens bland invandrargrupperna. Andelen chefer med utländsk bakgrund är pinsamt liten. Ledarna uppskattar den till några få procent av de 500 000 personer som idag har någon form av chefstjänst. Att jämföra med att ca 14 procent av befolkningen är födda utomlands.

På en annan punkt innebär den nya regeringssammansättningen tvärtom ett bakslag. Det gäller jämställdheten som flyttar in i utbildningsdepartementet. Folkpartisten Nyamko Sabuni behåller ministerposten för jämställdhetsfrågorna men får en försvagad ställning när hon släpper integrationspolitiken och blir underställd utbildningsministern. Sverige har de senaste åren halkat ned i jämställdhetsligan i världen. Andelen kvinnliga chefer ökar inte – står och stampar kring 20 procent. Staten har visat sig föregå med gott exempel och har idag en jämn könsfördelning på de statliga toppositionerna. Men näringslivet låter sig inte inspireras. Svenskt Näringsliv anser jämställdhet på chefsnivå vara en fråga som löses helt naturligt.

”Kvinnor äger mindre, styr mindre och tjänar mindre”, förklarade den moderate förre arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin innan han avgick och krävde könskvotering till börsbolagens styrelser.

Låt vara att jämställdhet också behöver genomsyra de unga genom skolans värderingar. Men det är knappast bland de unga som ojämställdheten är som störst. Och det är inte genom att fokusera på skolan som vi snabbast möjligt kan se en förändring i hur makten och chefskompetensen får lov att se ut.

Då får vi istället sätta vårt hopp till nye arbetsmarknadsministern Hillevi Engström (M) som på Ledarnas seminarium om jämställt ledarskap i Almedalen i somras var tydlig med att lagstiftning kan bli aktuellt om inte näringslivet självt kommer till rätta med det ojämställda ledarskapet.

Monica Berling