Chefskompetens för den andra maskinåldern

”Kompetens för den andra maskinåldern”, så hette det intressantaste seminariet jag besökte i Almedalen i år. Seminariet tog upp frågor som hur förblir du delaktig, kompetent och med i din samtid livet ut, i en allt mer föränderlig värld? I en tid när industri och samhälle befinner sig mitt i en digital revolution. Hur skapas ett utbildningslandskap som stödjer individen att möta och ta del av en allt mer digitaliserad värld, där arbetsmarknaden byter kravprofil flera gånger under en och samma livstid? Vilket ansvar har individen och arbetsgivaren? Några troliga svar gick att skönja, ständigt lärande, ett mikrolärande och just-in-time learning, motsatsen till dagens långa utbildningar i början av arbetslivet, en förlegad idé som härstammar från taylorismen och en trögrörlig omvärld.

Det ”nya” lärandet är möjliggjort av den digitala tekniken, men för den skull inte sagt att allt lärande kommer att vara digitalt, snarare trodde många på mötets och samtalets återkomst men först efter en dos digitala förberedelser. Just digitaliseringen fick stort utrymme under årets Almedalen.

Ledarna släppte nyligen rapporten ”Viktiga frågor för morgondagens ledarskap”. Det är en fråga som sysselsatt oss ett tag med bland annat temat framtidssäkra ditt ledarskap. Vår utgångspunkt är att framtiden redan är här och att den präglas av hög förändringstakt, digitalisering, globalisering och krav på hållbar utveckling. Rapporten tar upp fler intressanta nyanser på dessa perspektiv som redan påverkar chefsrollen men kommer att bli allt tydligare inom en snar framtid.

• Digitalisering och automatisering; den nya tekniken revolutionerar marknader som förut varit otillgängliga eller underutvecklade. Individers och stater är idag sammankopplade och denna tillväxt är explosionsartad. Snart är dessutom många våra saker uppkopplade, vilket starkt påverkar produktivitet, effektivitet, tillväxt och sysselsättning Beräkningskraftens möjligheter med att samla in, tolka och använda stora mängder av data får också stora konsekvenser. Detta kommer inte bara göra vissa arbeten överflödiga men också skapa nya jobbtillfällen och roller.
• Globalisering och maktförskjutning framför allt mot Asien och Afrika. Mera gränslös konkurrens och utländskt ägande som på sikt skapar värderingsförskjutningar i företag och samhälle som påverkar ledarskapet.

• Att leda morgondagens ledare. Den generation som nu kommer ut på arbetsmarknaden tror på tydlig balans mellan arbete och fritid. De är målinriktade och vill ha mera omedelbar belöning. De har en nära relationen till teknologi, vilket gör det både lätt för dem att både lära sig och anpassa sig till teknik, de ser förändring mera som ett normalt konstant tillståndet för så har samhället sett ut under deras uppväxt.
• Mångfald i arbetslivet. Den homogenitet som råder inom chefsyrket behöver förändras idag,det  ställer krav på att leda mångfald. Det gör man genom att granska och förändra normer, attityder, värderingar, beteenden och system. År 2030 beräknas andelen utrikesfödda i Sverige vara 19 procent, ca 2 miljoner människor. Det bäddar för bredare rekryteringsbas, många fler perspektiv och andra erfarenheter.

En av slutsatserna är att organisationer med största sannolikhet kommer vara mera organiserade som horisontella, globala och flexibla nätverk. För stora globala företag är redan detta på väg att bli verklighet. Peter Grönberg, årets ledarutvecklare 2014 och idag ansvarig chef för Volvos kultur och organisationsförändringar medverkade på ett av Ledarnas seminarium, ”Det framgångsrika ledarskapet i vardagen, mod och kärlek”. Han kanske uttryckte utmaningen med att leda och samordna en global diviersifierad arbetsstyrka mest slagkraftigt ”Att leda på distans är som att försöka styra 6-åringar på kalas via SMS”.