Chefen och cyklisten – lovliga villebråd?

Jag cyklar en hel del. Såväl i stan som på landsvägen och i skogen. Som cyklist är man inte direkt älskad av alla. Det är liksom okej att skälla på och tycka illa om cyklister. 

Under det senaste halvåret har jag fått känslan av att det samma nu gäller för Sveriges chefer. Liksom cyklisterna har cheferna blivit lovligt villebråd för populistiska utspel från politiker, media och på svenska kräftskivor.

Det senaste inslaget är att t o m styrelser offentligt hänger ut sina anställda chefer, som i efterdyningarna efter FI s likvidation av HQ bank. Ynkligt.

Kanske är det ett mänskligt behov att måla upp minoriteter som fiender och på det sättet hitta ett yttre hot. Historien har allt för många exempel på detta. Men det är i det här fallet en mycket farlig utveckling för både välfärd, samhälle och ekonomisk utveckling.

Vi står inför en stor generationsväxling på många områden. Inte minst kommer det att behövas många nya chefer och ledare inom de närmaste åren. Men vilka ungdomar kommer att vilja söka sig till chefsuppdrag om det är accepterat att offentligt smutskasta dem? Jag skulle vilja säga att antingen måste samhället byta attityd eller så kommer vi att behöva betala framtidens chefer extremt bra löner om man ska behöva ha livvakter för att man tar ett chefsjobb.

På motsvarande sätt kommer fler att behöva ta cykeln till jobbet i framtiden. Men vem vågar göra det när man ständigt blir prejad, utskälld och smutskastad.

Det är dags att fler än Ledarna jobbar för en attitydförändring om vi ska kunna möta de krav som framtiden ställer på oss!