En solskenshistoria om delat ledarskap

/0 Kommentarer/i /av

I dagens DI kan man läsa en spännande historia om hur man kan lösa utmaningen att förena chefsskap på hög nivå med föräldraskap.

Två unga kvinnor, som inte velat ge avkall på varken sin professionella karriär eller möjligheten att bilda familj har helt enkelt valt att turas om som chefer i sitt växande företag och varva det under ett antal år med barnafödande.

Med stor medvetenhet om problematiken har de satsat på att få konsekvens och tydlighet i sitt chefsskap som gjort det möjligt att avlösa varandra. En bidragande framgångsfaktor är att företaget, med huvudsäte i England, varit bra på att ställa tydliga krav på mål och resultat.

Behålla och utveckla chefsrollen

Cheferna har varit inriktade på att behålla sin chefsroll och utveckla den under perioden. Företaget har varit lyhört och modigt som vågat låta dem pröva en okonventionell lösning.

Båda parter står som vinnare

Cheferna som har kvar sin karriär och sitt yrke och samtidigt unnat sig att i lugn och ro njuta av de första åren med små barn. Företaget som har två hängivna och dubbelt kompetenta chefer som är redo att satsa fullt ut med småbarnsåren bakom sig.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Politikerstyre i bolagen – men bara ibland

/0 Kommentarer/i /av

Så lyckades svenska staten sätta stopp för bonusprogrammen till Telia Soneras ledning. Mats Odells dumstopp för bonusar till bolagens högsta ledning trumfades enligt dagens DI igenom mot bättre vetande.

Ingen har ifrågasatt att incitamentsprogrammen i bolagen behöver granskas och styras upp. Att av det dra slutsatsen att prestation och ersättning inte behöver ha någon koppling alls är befängt.

Men det finns en annan intressant aspekt.
Vi ser i detta agerande ett fullfjädrat exempel på politikerstyre rakt in i stora bolag. Staten utövar sin ägarmakt i en fråga som är enbart ideologisk och inte kopplat till omtanke om företagets resultat eller dess chefer.

Engagemang angående jämställdhet
Så hur kommer det sig då, att samma förhållningssätt är omöjligt när det gäller att förverkliga en annan politisk agenda, nämligen jämställdhet i näringslivet?

Varför, Mats Odell, är du inte lika angelägen att i bolag med stort statligt ägarinflytande driva igenom en jämställd styrelse och ledning, något som regeringen säger sig ömma för, när du är beredd att gå in och peta i något så konkret som anställda tjänstemäns löner?
Det är svårt att inte dra slutsatsen att engagemanget är olika stort i frågorna.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Bonus i bolagen – risk eller möjlighet?

/1 Kommentar/i /av

Regeringen har problem med att framgångsrika företag vill betala sin ledning bra. Man har också problem med att ersättningen kopplas till resultatet, dvs att den som gör ett bra jobb ska kunna få en del av kakan som skapats till ägarna av företaget.

Dagens DI häcklar på ledarplats regeringens argumentation bakom försöken att ta bort bonusarna i bolag med stort statligt ägande, närmast imorgon på Telia Soneras bolagsstämma. Skälet är nämligen att det inte finns någon forskning som entydigt visar att höga chefer presterar bättre med bonussystem.

Drivkraft

Men hallå – vad hände med sunt förnuft? Att man anstränger sig mer om det finns en morot i andra änden är något minsta barn vet.

De flesta människor vill prestera och göra sitt bästa på jobbet. Men det räcker inte som drivkraft. Man vill också se sina ansträngningar bära frukt i form av bättre lön och högre ersättning. Det gäller alla, oavsett om du är vanlig chef eller bolagsvd.

Tydlighet viktigt

Men systemen för rörlig ersättning kräver omsorg och arbete. De ska vara transparanta för omgivningen, tydliga för dem de berör och fungera både i upp och nedgång.

Så regeringen: Sluta hacka på bonus och rörliga ersättningar Problemet är inte bonussystem i sig, utan att de är dåligt utformade.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

En tiger i tanken. Eller i tanken?

/0 Kommentarer/i /av

Kommer någon ihåg den gamla bensinreklamen ”En tiger i tanken”? Inte helt rumsren kanske i detta utsläppsmedvetna århundrade.

Men nu lanseras en ny tiger i tanken, fast denna gången är det vår mentala process som åsyftas.

Li Shufu beskriver i dagens GP sitt nyinköpta företag Volvo PV som en tiger i bur som ska släppas fri med hjälp av kinesiskt kapital och tillgång till den kinesiska marknaden. Han låter oss förstå att företagets tidigare produktionstak på en dryg halvmiljon bilar inte räcker långt när kineserna får upp ögonen för Volvos kvalitet.

Viktigt skapa stolthet

Vi är ovana vid att företagsledare uttrycker sin glädje och sitt framtidshopp i så starka bilder, men om detta är kinesisk ledning på toppnivå så välkomnar jag den. De är en viktig del i ledarskapet på alla nivåer att skapa stolthet över varumärket och över det man gör varje dag på jobbet.

Det innebär inte att man kan avvisa den tveksamhet som många ger uttryck för. Alltifrån oro för att ett av Sveriges viktigaste företag nu ägs av en diktatur, att världen måste stoppa sin expansion av personbilar och att Geely inte har den kunskap och det kapital som krävs.

Men låt oss ändå lite glädjas åt att Volvo PV nu ”ägs av ett företag som vill ha oss” som en ung anställd sa till TV-kameran utanför grindarna på Torslandaverken i morse.

Och som ser på sitt företag som en kraftfull tiger!

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Vad är ledarskapet värt?

/0 Kommentarer/i /av

Det finns en samstämmig kör av röster från företag och förvaltningar att ett gott ledarskap är avgörande för effektivitet, resultat och framgång. Kompetenta och dugliga chefer står högt i kurs. Eller?
Nja, Ledarnas nya cheflönestatistik , som bland annat SvD, DN och Ekonomiekot rapporterar om idag, visar att genomsnittschefen i Sverige tjänar 35.200 kronor. Är det en bra lön?

Spridningen mellan olika branscher och olika chefsnivåer är stor och ska så vara, men undersökningen visar att det fortfarande finns chefsuppdrag som man betalar skamliga löner för. De återfinns, inte helt förvånande, i kvinnodominerade, personalintensiva branscher som handel, service och städ.

Lönen ska avtalas mellan individ och företag. Den ska sättas utifrån resultat, uppdrag och kompetens. Den enskilde chefens lön är en sak mellan henne och företaget.

Men att ledarskapet är undervärderat i Sverige idag är en samhällsfråga som på sikt hotar att urholka Sveriges tillgång på engagerade och kompetenta chefer.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Är avtalsrörelsen viktig för chefer?

/0 Kommentarer/i /av

Vilken dum fråga tycker du kanske, chefer är ju också anställda och vill ha mer i plånboken.

Javisst, men avtalsrörelsenär viktig också därför att chefer än en gång riskerar att förlora ett av sina viktigaste redskap för ledarskapet, nämligen individuell lönesättning.

Låt företag och individer själva komma överens om lönen

”Avtalsrörelsen har blivit en riktig rysare” skriver Cecilia Axelsson i dagens SvD. Hon ömmar för förbundens förhandlare som har det tufft just nu. Det gör inte jag.

Det finns en självklar lösning, sluta att avtala om centrala procentsatser långt bort från arbetsplatserna och låt företag och individer själva komma överens om lönen. Avtalsrörelsen är en föråldrad process som inte hör hemma bland moderna människors värderingar och synsätt kring lön.

Det finns en stark tilltro till individens förmåga i Sverige. Det finns också en stark övertygelse att företag ska få sköta sina egna angelägenheter. Men detta gäller inte på löneområdet. Där accepterar vi fortfarande förmyndare, centrala organisationer som fattar beslut över huvudet på företag och anställda.

Lön som styrmedel

För chefer är möjligheten att använda lönen som styrmedel i verksamheten jätteviktig! Att kunna uppmuntra och belöna medarbetare som når sina mål och mer därtill är nödvändigt i ett bra ledarskap. Men hur gör du det, när någon annan bestämt att alla medarbetare, oavsett prestation ska få lika mycket påslag och det som återstår att fördela individuellt är ett hån mot individen?

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Kloka ord på kompetensgalan

/2 Kommentarer/i /av

På kompetensgalan i går sades som alltid många kloka saker.(Och några ganska dumma.)
En av de klokare, var Jesper Kärrbrink, Vd på Eniro.
Temat för galan var chefer och sociala medier, och de flesta deltagarna på podiet oroade sig för de olika effekter av unga människors flitiga facebookande eller twittrande kan ha på arbetsmoral och effektivitet.
Det gjorde inte Jesper. Han konstaterade kallt att detta, som så mycket annat, är en fråga om ledarskap.
Chefer som har koll på sin verksamhet, som har en löpande dialog med sina medarbetare om de mål och de värderingar som finns i företaget, kan hantera även ett alltför flitigt användande av facebook på arbetstid.

Dåtidens tidstjuvar

Jag kan inte låta bli att dra en parallell till mina tidigaste chefsår. Det var i urtiden, då man ännu tillät rökning på arbetsplatsen. Rökpauserna kunde bli många och långa och det var alltid samma personer som valde gemenskapen utanför dörren istället för arbetsuppgifterna på insidan.

Lojalitet eller inte

Innehållet i problemet skiljer sig kanske lite åt. När det gällde rökningen var det egentligen bara ”stöld” av arbetstid som det gällde och inte risken att få sitt företag baktalat över hela internet under loppet av några sekunder.
Men i grunden är det samma sak, det handlar om att du som chef måste kommunicera vad avtalet mellan anställd och företag innebär: prestation och effektivitet, men också lojalitet och omdöme.

För tjugo år sedan satte vi upp lappar om rökpausens längd. Nu stänger vissa företag av tillgången till internet på arbetstid. Det löser inte problemet, det enda som fungerar i längden är kommunikation, dialog och ett gott ledarskap.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Mycket väsen för lite ull

/0 Kommentarer/i /av

…sa gumman, klippte katten.
Sjöfartens arbetsgivare drar tillbaka den ensidiga uppsägningen av sjöbefälens pensionsavtal. Det meddelades idag på eftermiddagen, detta efter att det kort stund glunkats om lockout.

Det känns jättebra att vi nu kan sätta oss ner och diskutera en ny konstruktion av sjöbefälens pensionsvillkor. Att vi kan behöva förnya det avtal som slöts för fyrtio år sedan är självklart, men lika självklart är det att sjöbefälen är en chefsgrupp som behöver ha speciella förutsättningar för sitt uppdrag.

Villkor utifrån förutsättningar

Återigen visar det sig att ”lika för alla” är en felaktig inställning. Villkoren för chefsuppdraget ska avgöras utifrån de förutsättningar som finns.
För sjöbefälen är förutsättningarna tuffa även i fortsättningen: stort personligt ansvar för besättning och passagerare, ansvar för dyrbara fartyg och ett arbete som innebär stora uppoffringar på det personliga planet.

Det är synd att vi inte från början ha kunnat sitta ner som två mogna parter utan vapenskrammel. Vårt intresse är gemensamt, en konkurrenskraftig och lönsam svensk sjöfart.
Men inte till priset av chefernas hälsa och välbefinnande.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

En rättvis sak

/1 Kommentar/i /av

I vissa konflikter kan man känna tveksamhet, både om det berättigade att ta entydig ställning för den ena sidan och inför att faktiskt hota med stridsåtgärder. Eftersom tredje man alltid blir drabbad på något sätt, måste man vara väldigt säker på sin sak för att våga löpa linan fullt ut. Så säker är jag i konflikten om sjöbefälens pensionsavtal.

Det är mycket tråkigt om semester- och arbetsresor med färjetrafiken skulle drabbas i påsk, och jag hoppas att problemet ska vara löst innan dess. Men skulle det trots allt bli nödvändigt måste skulden för det läggas på vår arbetsgivarmotpart.

Offra privatlivet

Cheferna i handelsflottan har ett tufft uppdrag. Hur många av oss skulle vara beredda att offra familjeliv och socialt liv för att arbeta hemifrån långa perioder? Inte kunna följa med barnen på fotbollsträning, gå på en kvällskurs eller delta i umgängesliv. Dessutom jobba långa dagar i tuff arbetsmiljö och leda stora, mångkulturella arbetsgrupper i en miljö där risk och säkerhet är ständigt i fokus.

Betalat för att gå i pension

För att kunna gå i pension i rimlig ålder (60 år) slöt sjöbefälen för många år sedan ett bindande avtal med sina arbetsgivare. Man kom överens om att cheferna skulle avstå en del av löneutrymmet för att kunna gå iland lite tidigare.

Detta avtal sviker nu arbetsgivarna genom att ensidigt och utan erbjudande om förhandling säga upp avtalet. Att sjöbefälen under många år redan betalat till sin egen pension låtsas man inte om.

Chefer har alltid ett tufft uppdrag med stort ansvar. I vissa branscher är det ännu större. Därför är det rimligt att sjöbefäl, brandbefäl och andra yrkesgrupper med ett stort personligt ansvar ges möjlighet att lämna yrkeslivet tidigare än andra.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Det är inte utseendet som avgör

/1 Kommentar/i /av

Hur ser en chef ut? Ja svenska chefer är oftast män, nästan alltid svenskfödda och mycket sällan funktionshindrade. Tänk efter, hur ofta har du träffat en chef som är rullstolsburen, synskadad eller har någon annan funktionsnedsättning.

I onsdagens DN presenteras en rapport från Socialstyrelsen som beskriver hur funktionshinder skapar fattigdom. Den främsta orsaken till det är att funktionshindrade personer ställs utanför den vanliga arbetsmarknaden och därmed förhindras att försörja sig själva.

Schablonbild av chefen

Som chef är din viktigaste kompetens ledarskap, och den sitter inte i kroppen utan i din hjärna och din personlighet. Så länge du har förmåga att kommunicera med dina medarbetare kan du vara chef, även om kroppen är svag. Problemet är att schablonbilden av chefen i hög grad är förknippad med styrka och kraft. Utan strukturerade och objektiva rekryteringsprocesser är risken därför uppenbar att man aldrig upptäcker att den bästa chefen är hon som är rullstolsburen.

Ta vara på hela befolkningen

Men det handlar inte bara om chefen själv. Det handlar om att det börjar med chefen.
För om vi ska få in alla de engagerade och duktiga krafter på arbetsplatsen som Sverige behöver så kan vi inte fortsätta att välja bort en stor del av befolkningen. Och vem kan bättre se möjligheterna att anpassa arbetsplatsen efter människan, istället för tvärtom, än en chef som själv har ett funktionshinder.

Så genom att våga och vilja se chefskompetens där kroppen är svag, kan vi också medverka till att få en öppnare och mer tolerant arbetsmarknad som vågar fokusera på individens styrka istället för dess svaghet.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna