Använd kraften!

/0 Kommentarer/i , , /av

Som chef och ledare vill du bidra till att utveckla och förbättra den verksamhet och de människor du leder. Dessutom är ju du som chef beslutsfattare. Tänk vilken makt och påverkanspotential du har, fantastiskt! Jag brukar ibland prata om att Sveriges chefer är den trojanska hästen för hållbarhetsarbete. Du är en av cirka 500 000 potentiella hållbarhetsivrare i det här landet!

Kraven på långsiktigt ansvarstagande för människa, miljö och ekonomi ökar. Utmaningarna, men också möjligheterna är många, därför driver Ledarna frågan om hållbar utveckling (vilket också syns i förslaget till vårt ideologiska dokument Idé och Framtid 2014) som en av våra prioriterade frågor. Hållbarhetsfrågorna flyttar alltmer in i verksamheten, där de hör hemma, och ut i linjen. Hållbarhet håller på att bli ett område som ”alla” måste kunna.

En del chefer säger att de vill arbeta med hållbarhet men att de inte ”hinner” eller har tillräcklig kunskap. Men hållbarhet ingår redan i din roll som chef. Om du tittar på chefens ansvarsområden med dina ”hållbarhetsglasögon” kanske du upptäcker att du redan ”gör” hållbarhet i vardagen, eller att hållbarhetsarbete inte behöver vara något krångligt eller utanpåliggande. Det kan och bör enkelt integreras in din chefs- och ledarroll.

I din roll som chef är du utsedd av din uppdragsgivare att leda, det ska du göra på ett så hållbart sätt som möjligt. Både du och dina medarbetare ska orka och vilja att framgångsrikt arbeta tillsammans, förhoppningsvis över lång tid. Människor i och utanför organisationen ska må bra, arbetsmiljön och miljön ska inte påverkas negativt och ekonomin ska vara i balans. Här har du hållbarhetsarbetet i ett nötskal.

Kanske är arbetsmiljö det första du som chef kommer att tänka på när du hör ordet hållbarhet? En bra arbetsmiljö leder till hållbara medarbetare som orkar och vill arbeta produktivt. Som chef har du ansvaret för att skapa förutsättningar och ett bra arbetsklimat för dina medarbetare, men du kan också – i egenskap av arbetsgivarens företrädare – ha ett arbetsmiljöansvar. Lika viktig som arbetsmiljön är för dig på hemmaplan ska den vara för era leverantörer. Se till att ställa krav på leverantörerna vid inköp av varor och tjänster. Oavsett hur liten din verksamhet är kan och bör du alltid ställa krav på dina leverantörer. Ställ krav på att leverantörens medarbetare har möjligheten att organisera sig, att de har en dräglig arbetsmiljö och inte minst får en levnadslön. Enligt förslaget till nya Idé och Framtid så anser vi att varje människa med ett heltidsjobb ska kunna leva på sin lön.

Andra frågor som är viktiga ur ett hållbarhetsperspektiv är medarbetarnas hälsa och välbefinnande, gruppens mångfald och jämställdhet, upplevelsen av rättvisa och transparens. Som chef är du en viktig förebild, dina värderingar är normgivande, det vill säga det du säger och gör betraktas som normalt. Som chef är det viktigt att du är klar över din moraliska kompass och vilka värderingar du vill leda efter. Tänk på att du ska vara ”värd att följa”. Då behöver du kanske fundera över din integritet, det vill säga hur väl dina värderingar efterlevs i vardagen?

Att skapa förutsättningar för dina medarbetare att förbli motiverade och uppleva att de har ett meningsfullt arbete är en viktig hållbarhetsfråga. Många kan också uppleva att hållbarhetsfrågor är en motivationsfaktor, att medarbetarna känner att de arbetar för en verksamhet som bidrar till samhällsnytta och agerar långsiktigt. Det finns tydliga mål och visioner som är större än att tjäna pengar eller vara störst och först.

Som chef har du ofta kravet på dig att införa besparingar. Undersökningar bland chefer visar att man ofta tror att hållbarhetsarbete kostar pengar och att man är osäker på hur det kan bidra till det ekonomiska resultatet. Men forskning visar att hållbarhetsarbete bidrar till bättre ekonomiskt resultat och till ökad affärsnytta. Varför?  Jo, en stor del av hållbarhetsarbetet kan innebära kostnadsbesparingar, minskade ohälsotal,  riskhantering, jämställdhet och mångfald. Allt effektiviseringsarbete som rör energi och resurser kan räknas hem ekonomiskt. Därför vill vi stödja  Sveriges regerings mål om att vi alla bör minska våra utsläpp med 40 procent fram till 2020. Visionen är att Sverige år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser alls. För det krävs ett fantastiskt förändringsarbete som måste börja nu.

Vissa chefer tycker att hållbarhet verkar komplext och svårt, det stämmer faktiskt ibland eftersom du ska ta hänsyn till flera olika dimensioner samtidigt och ibland är dessa dimensioner i konflikt. Mitt tips är att du ska se hållbarhet som ett ramverk för verksamhetsutveckling. Det ger dig möjlighet att utveckla nya produkter, tjänster och processer. Ta utgångspunkt i verksamhetens kärnverksamhet och era intressenters krav och förväntningar på er. Se hållbarhet som ett ramverk för utveckling så underlättar det beslut och utveckling. Det kan till och med spara er tid. Ni ska inte ägna er åt annan verksamhetsutveckling än den som bidrar till förbättringar för människa och miljö inom ramen för er verksamhetsidé.

Hållbarhet är en av våra viktigaste samtids- och framtidsfrågor. Chefer kan se till att de beslut som fattas genomsyras av hållbarhet, därför driver Ledarna frågan. Använd ditt inflytande och ditt mandat till att påverka och förbättra. I din chefsroll ingår det som behövs för att jobba med hållbarhet.

Gör ”Earth Hour” every hour

/0 Kommentarer/i /av

Imorgon är det dags för den årliga kampanjen Earth Hour i regi av Världsnaturfonden WWF. Varje år sedan år 2007 har manifestationen genomförts. Alla människor i världen uppmanas att släcka ljuset under en timmas tid (alla som har lyxen att ha tillgång till energi vill säga). Allt fler företag och kommuner släcker också. Ledarna har till exempel sedan några år tillbaka släckt ner vårt kansli. Earth Hour är ingen energispararkampanj utan en manifestation där människor vill visa att de tar klimatfrågan på allvar och uppmärksamma beslutsfattare att göra detsamma.

Ingen människa kan idag säga,” jag visste inte”, när det kommer till klimatförändringarna. Vi är väl förtrogna idag med att förbränningen av fossila bränslen leder till förhöjda halter av koldioxid i atmosfären, att det orsakar klimatförändringar som påverkar vår förmåga till välfärd på ett mycket negativt sätt. Vissa påverkas mer än andra, framför allt fattigare människor på södra halvklotet, samt våra barn och deras barn.

Det finns anledning att vara både positiv och negativ kring vår framtid. Det avgörande är att den ännu inte är bestämd utan våra beslut och val spelar fortfarande en avgörande roll.

Fem anledningar att vara positiv:

  • Ökad medvetenhet och kunskap. Allt fler människor har ökad medvetenhet och kunskap om klimatfrågan.
  • Allt fler företag engagerar sig i klimatfrågan och arbetar aktivt med att minska sina utsläpp.
  • Försäljningen av ekologiska livsmedel ökar. Det ekologiska jordbruket har en mindre klimatpåverkan än det konventionella, vilket bland annat beror på  att konstgödsel inte används i ekologisk produktion.
  • Tekniken finns. I stort sett alla lösningar som krävs för en fossilfri värld har vi de tekniska lösningarna för.
  • Konsumtionströtthet och bytesekonomin, två intressanta trender som börjar ta fart.

Fem anledningar att vara negativ:

  • Svenskarnas utsläpp av koldioxid minskar inte, utan ökar. Det ligger också i linje med den globala utvecklingstrenden – utsläppen ökar globalt.
  • Andelen förnybar energi har inte ökat globalt sett, vi ligger kvar på samma nivåer som 1990.
  • Klimatförändringar som plötsligt blir självförstärkande och en temperatur som skenar bortom all kontroll. En linjär förändringsprocess blir plötsligt mer dramatisk och hela system kan kollapsa på mycket kort tid.
  • Vi är nu uppe i över 400 ppm (parts per million) koldioxid i atmosfären, det har vi inte varit på miljontals år. Den ”säkra” gränsen är maximalt 350 ppm. Ppm anger halten av koldioxidpartiklar i atmosfären. Dagens höga halter leder till att vi riskerar att påverka klimatet så att klimatförändringarna plötsligt blir självförstärkande.
  • Inga politiska lösningar i sikte. Inga globala överenskommelser finns inom sikte under en överskådlig framtid.

För att åstadkomma riktig förändring så tror jag att vi ibland måste uppehålla oss vid ångesten och rädslan, känna efter, erkänna vi är en del av problemet. Läsa på, fördjupa oss, ta del av all den forskning som idag finns, både beträffande klimatförändringens effekter men också alla dessa möjliga lösningar som finns.

Som chef har du mandat att påverka. Makt och mandat är för många ledare en stark drivkraft, använd din makt och ditt mandat att påverka de verksamheter du jobbar i. Ansvar kan ibland vara ett ok, mandat är en befrielse, befria oss från en fossil framtid. Låt oss göra ”Earth Hour” every hour!

 

Barnarbete är chefens ansvar

/0 Kommentarer/i , /av

Igår sände tv4:s Kalla fakta ett reportage om barnarbetare i Pakistan. Dessa barn är ”underleverantörer” till företaget Bulleh Shah, ett företag som ägs av Stora Enso. En svensk chef från Stora Enso uttalar sig och menar inledningsvis att han inte har någon aaaning om att det förhåller sig på detta sätt. Efter en kort plågsam ordväxling där man som tittare förstår vartåt det lutar så blir chefen motbevisad av journalisten och får erkänna att bolaget visst kände till att det förekom barnarbete, men ändå valde att gå in i verksamheten. Valde att gå in i verksamheten, utan att göra något åt det, vill jag tillägga.

Den här händelsen är ju knappast ny eller en engångshändelse utan belyser bara på ett bra sätt komplexiteten för dagens företag och chefernas utökade ansvar. Att göra affärer i länder som Pakistan innebär många risker för ett företag – barnarbete, korruption, brott mot mänskliga rättigheter och arbetsvillkor är några affärsrisker. Man kan inte vara aningslös och ofta räcker inte riktlinjer och uppförandekoder, man måste också ha väl fungerande etisk kompass. Men igen och igen begås samma misstag av många svenska chefer (och utländska med för den delen).

Affärslandskapet har kraftigt förändrats. Nytt idag är transparens och öppenhet, etik och mänskliga värden dock alltid evigt aktuella.  I många länder i världen, framförallt Asien, Sydamerika och Afrika är barnarbete snarare regel än undantag. Stora Enso har till exempel en Hållbarhetsredovisning (bra), dock sägs ingenting i den om situationen i Pakistan. För att vara trovärdig i sitt arbete måste man också lyfta det som är problematiskt eller som man inte lyckats uppnå. Detta förutsätter ju dock att man aktivt arbetar med problemet, vill lösa det och inte sopa under mattan.

Reportaget visar också hur ett företag måste ta ansvar i hela sin leverantörskedja, idag måste företagen ta ansvar både uppströms och nedströms. Att ta ansvar i leverantörskedjan handlar om att samarbeta långsiktigt med leverantörerna för att säkerställa korrekta sociala och miljömässiga villkor. Att samarbeta innebär att se sitt arbete som ett ömsesidigt åtagande och inte bara ett ensidigt kravställande, framförallt på sådana riskfyllda marknader som utvecklingsländernas. Detta är särskilt viktigt för företag med leverantörer i länder där nationella lagar och internationellt accepterade principer och normer för de mänskliga rättigheterna, arbetsrätt, miljö och anti-korruption inte respekteras fullt ut.

Ett utökat samhällsansvar kräver också innovativa lösningar på samhällsproblem där man är verksam. Bara för att ett företag har nolltolerans mot barnarbete så innebär ju inte det att problemet försvinner. Att arbeta kan vara bättre än att prostituera sig, vilket kan vara det enda alternativet för barn som inte ”erbjuds” möjligheten till annat arbete. Dessa barn måste ofta välja mellan pest eller kolera.

Stora Enso skulle kunna till exempel bidra till skolverksamhet och skolgång för utsatta barn. De skulle kunna satsa på att tillsammans med regeringen i Pakistan och andra aktörer upprätta ett väl fungerande returpapperssystem i landet. Kanske erbjuda pant på returpapper som lämnas till företaget? Det skulle alla vinna på, även miljön. Säkert skulle det finnas positiva spinoffeffekter av ett sådant initiativ som skulle erbjuda nya affärsmodeller och arbetstillfällen.

Så vad kan du som chef göra för att försäkra dig om att detta inte händer i ditt företag, att ni inte bidrar till brott mot mänskliga rättigheter och ILO:s konventioner? Oavsett storleken på den verksamhet där du är chef kan och bör du alltid ställa krav på dina leverantörer.

  1. Bestäm först er egen ambitionsnivå. Hur ambitiösa vill ni vara i ert kravställande, vilka krav är relevanta att ställa för er beroende på var de största riskerna och påverkan finns?  Vilka krav kommer ni att ha resurser att följa upp? Hur långt i kedjan ska ert ansvar sträcka sig?
  2. Ta fram en uppförandekod eller riktlinjer: Om din organisation inte har detta så diskutera med ledningen att ni borde ha detta på plats. En uppförandekod är helt enkelt riktlinjer för hur ”ni beter er”. I en uppförandekod har ni som organisation klargjort vad som är viktigt för er och vad ni förväntar er av de ni samarbetar med. En uppförandekod bör vara baserad på internationella ramverk och dokument, som t ex FN eller ILO.  Känns det här för komplicerat så har Svenska Miljöstyrningsrådet skapat ett verktyg som är gratis att använda, det heter CSR-kompassen, där du kan få hjälp med att hantera sociala och miljömässiga utmaningar i leverantörskedjan.
  3. Ställ krav och följ upp dem: Kraven ni ställer kan vara allt från mer grundläggande krav för miljö och arbetarskydd till tydliga krav om speciella märkningar, certifieringar eller klimatkompenserade produkter till exempel. Det viktiga är att ni ställer tydliga krav som kan följas upp och är relevanta, det betyder att om kraven ställs innebär det en verklig förbättring för människor och miljön. Uppföljning kan göras mer eller mindre resurskrävande – till exempel alltifrån att låta leverantören själv besvara ett antal frågor i en självskattning till att ni anlitar tredjepartsgranskare som granskar leverantörerna åt er. I regel är det bara stora internationella företag med produktion i utvecklingsländer som har resurserna och behovet för en tredjepartsgranskning. Mindre organisationer har ofta inte de resurser som krävs men ni kan ändå göra mycket. Kan ni inte själv kontrollera att era leverantörer lever upp till kraven, kontakta er branschorganisation, ofta kan de hjälpa till.
  4. Utvärdera och dra lärdomar i organisationen och tillsammans med leverantörerna, vad lärde ni er, vad kan ni göra bättre eller annorlunda? Att ställa leverantörskrav är att fördjupa en relation med leverantörerna. Var beredd på att skapa en långsiktig relation, det är bra för både din verksamhet och leverantörens.
  5. Kommunicera det ni gör, självfallet vilka brister ni hittar och vad ni gör åt det men även självklart allt positivt det innebär med starka leverantörsrelationer. Detta innebär en förbättring som inte bara känns bra utan också leder till att ni kan marknadsföra och sälja era produkter till en växande konsumentgrupp som efterfrågar schyssta produkter.
  6. Sist men inte minst, se till att börja någonstans, ställ några få men relevanta krav som kan följas upp och som verkligen gör skillnad. Bygg sedan på med flera krav allteftersom ni drar era lärdomar.

Ett tips är att du ställer dig frågan vid varje inköpsbeslut – skapar det här värde för människa, miljö och ekonomi? Svaret på den frågan ska vara ja! Annars gör det inte.

 

Bara början

/0 Kommentarer/i , /av

Du som känner dig lite förändringstrött – det här blogginlägget är inget för dig.

  • Med nuvarande förbrukningstakt kommer den globala vattenbristen år 2030 att uppgå till 40 procent.  Läget kommer vara som mest allvarligt  i delar av Asien, bland annat  där många svenska företag har produktion och importberoenden.
  • 60 procent av världens ekosystem är överutnyttjade, t ex har 80 procent av bestånden av matfisk idag kollapsat, är överexploaterade eller maximalt utnyttjade.
  • Med nuvarande förbrukningstakt på råvaror behöver vi 1,5 jordklot för att tillgodose våra behov. Vi förbrukar alltså resurserna snabbare än de kan återhämta sig.
  • År 2030 (om 16 år) kommer den globala medelklassen bestå av 4,9 miljarder människor (idag ca 2 miljarder).
  • År 2030 kommer vi vara 8 miljarder människor på jorden, idag är vi drygt 7 miljarder.

Har du hängt med något så när i debatten de senaste åren känner du kanske till dessa siffror. Under flera år har forskare varnat oss för kommande resursbrist av allt från fosfor till olja och mineraler, avgörande för produktion av allt från livsmedel till elektronik. Flera företag känner redan av detta i form av höjda råvarupriser.

Är något av detta relevant för den bransch där du är chef är det troligt att du ändå inte agerat på information av det här slaget. Häromdagen visade ännu en undersökning att endast 25 procent av företagen integrerat hållbarhet i sina strategier och dagliga verksamhet. Det svåra var att få ledningens och högre chefers acceptans. Har vi kanske med ordet vd, verkställande direktör kanske kört fast i att det är den verkställande direktören som ska verkställa, den som ska se till att det blir gjort? Hela idén med ledarskapet är ju att få andra att utföra och leda sig själva.

Chefens ansvar är att utveckla verksamheten och således minimera risker och öka möjligheterna till framgång. Utmaningar av typen ovan kräver kunskap om en snabbrörlig omvärld. Och för att få kunskap om omvärlden måste man ägna lite av sin tid åt att spana och bevaka, prata med andra chefskollegor, medarbetare, kunder och konkurrenter. Våga bryta och byta perspektiv. Att bredda och fördjupa perspektivet på sig själv och sin omvärld är bitvis frustrerande. Det påverkar en individs djupare tankar, känslor och föreställningar, om det måste vi också prata och få tid att reflektera. Allt det här kräver förändringskompetens och mod.

På ett övergripande plan måste företag ställa om med nya affärsmodeller och nya produktionsmodeller. Ett relativt nytt begrepp som har dykt upp under de senaste åren stavas cirkulär ekonomi eller vagga till vagga. Istället för konceptet att ”utvinna, tillverka och kasta bort” så är en cirkulär affärsmodell en möjlighet att sluta systemet i ett evigt kretslopp. Istället för vagga till grav så är det istället vagga till vagga. I en cirkulär ekonomi designas produkter för att kunna återanvändas med hög kvalitet i ett tekniskt och/eller biologiskt kretslopp. Några har redan startat, till exempel Ronneby kommun, svenska jeansföretaget Nudie, sportklädesföretaget Puma och flera andra företag ligger i startgroparna. Se gärna denna utmärkta kortfilm om cirkulär ekonomi (3 min).

Att skapa effektiv resursanvändning kräver så kallad återtillverkning (remanufacturing) av produkter. Utmaningen för svenskt samhälle och näringsliv blir då att skapa nya affärsmodeller, produktut­veckling, produktionssystem, nya system för logistik och kunskap att ta hand om nya arbetsmiljörelaterade problem som är relaterade till återvinning och återanvändning av material och resurser. Framtidens produkter kommer att tillverkas i nya typer av produktionssystem som är sammankopplade med system för produktutveckling, materialåtervinning och återanvändning.

Allt detta är oerhört spännande och lovar mycket gott inför framtiden. Men vägen dit är lång och det kommer krävas mycket förändring och omställning – och så klart ledarskap. Resan har bara påbörjats. Bra chefer med ansvarskänsla, integritet, mod och motivation att vilja utveckla och förändra tillsammans med andra behövs som aldrig förr. Den förändring vi sett hittills är bara en droppe i ett allt surare och utfiskat hav.

Vart tog ledarskapets moral vägen?

/0 Kommentarer/i , /av

Korruption, kriminalitet, dödsfall, mutor, modernt slavarbete (obetalt hårt arbete), hot, brott mot de mänskliga rättigheterna…. vart har moralen tagit vägen? Har känslan för rätt och fel raderats helt? Har gränserna för hur man behandlar andra suddats ut? Eller har rubriken ”etik och moral” tagits bort från ryska management och ledarskapsutbildningar?

Alltför många har fått offra livet i sitt arbete att bygga upp OS i Sotji, andra för att det har velat berätta sanningen eller ifrågasätta det som pågått (Uppdrag granskning tror att omkring 50 journalister har dödats). Och visst är det som Annika Elias skrev år 2012 i frågan om chefens etik  ”Brott och oegentligheter begås alltid av individer, men en korrupt miljö skapas av många. Ansvaret för det grundläggande värderingsarbetet ligger på den högsta ledningen. Om det brister lämnar man fältet fritt för girighet och mänskliga svagheter” Rapporten vi tog fram då hette ”Vart pekar chefens etiska kompass?” och statistiken i den visade bland annat att:

– 96 procent av cheferna anser att de har ett särskilt ansvar att vara en förebild

– Nio av tio chefer anser att de har ett särskilt ansvar när det gäller värderingar och normer om vad som är tillåtet och otillåtet

– Var tionde chef anger att det inte finns en medvetenhet eller diskussion kring bransch – och yrkesrelaterade etikfrågor.

– Ungefär var tionde chef känner till uppgifter om ledningen/ägarna som skulle kunna ge allvarliga konsekvenser om de kom ut.

– Fyra av tio chefer har kommit i kontakt med etiska tvivelaktigheter.Det mest frekvent förekommande är att chefer sett ansvariga blunda för pågående oegentligheter utan att ingripa eller att det upptäckts grava misstag men att ansvariga har valt att se på det genom fingrarna.

Som chef är du en förebild och du har ett ansvar vad det gäller normer och värderingar på företaget där du arbetar. Företagens ansvar är att skapa vinst men också att ta ett samhällsansvar. I början av veckan kom en ny rapport om korruption inom EU, en rapport som beskrivs som ”hisnande”. Rapporten visar att inget land inom EU är förskonat, men att korruptionsläget ser olika ut i olika länder. Sverige är ett av de länder som har minst problem med korruption men Sverige är inte felfritt, något som inte minst förra årets härva kring Telias etablering i Uzbekistan har visat. Igen – det är individer som begår brott, inte organisationer därav vikten av eget personligt ansvar och ställningstagande.

Fråga dig själv: Vad är det du blundar för just nu som kan vara viktigt att medvetandegöra? Vad är det du ser genom fingrarna på som kanske borde tas på allvar? Lever du upp till den förebild du som chef faktisk är! Vilken typ av förebild vill du vara? Åt vilket håll pekar din etiska kompass?

Som chef och ledare ligger ett stor ansvar på dig och kom då ihåg citatet ”With great power comes great responsibility”.

 

Hjärna, hjärta, cash!*

/0 Kommentarer/i , /av

Nu har du möjligheten att utveckla dig inom ett område som kan minska din verksamhets utgifter, bidra till att sälja mer och hitta nya kundgrupper, utveckla verksamheten, bidra till stolthet och engagemang – och en bättre värld. Idag lanserar Ledarna Ledarskapsresan Hållbart Ledarskap, en onlineutbildning som förenar våra fysiska kurser med möjligheter till förberedelser och fördjupning i digitala aktiviteter. Lärande när och som det passar dig.

Hållbarhetsarbete räknas idag som en hygienfaktor inom näringslivet, trots det är det få företag som kommit långt. Det finns med andra ord stor förbättringspotential och möjlighet till försprång. Av Ledarnas 90 000 medlemmar säger hela 75 procent att de vill ha mer kunskap om området. Ledarskapsresan Hållbart Ledarskap är ett bidrag till att minska kunskapsgapet. Vi vet att gapet mellan att säga och göra är stort i de flesta företag.  I höstas visade  en rapport från FN:s Global Compact, en plattform med tio principer för ansvarstagande som man som företag kan förbinda sig att leva upp till, att 65 procent av företagen utvecklade policies och strategier för hållbarhet på ledningsnivå. Endast 35 procent av företagen erbjöd dock cheferna kompetensutveckling för att integrera arbetet i verksamheten.

Forskaren Wayne Visser beskriver olika strategiska förhållningssätt till hållbarhet eller CSR (corporate social responsibility). Dessa förhållninggssätt är defensiv, välgörenhetsinriktad, marknadsföringsinriktad, strategisk och systematisk. Visser argumenterar för att det är den sista formen av CSR som kommer att vara rådande framöver. Därför att ett systematiskt förhållningssätt fokuserar på kärnan i hållbarhetsproblemen på ett övergripande sätt. Genom till exempel nya affärsmodeller och innovationer.

Att ställa om verksamheten mot att bli mera hållbar kräver både hjärna och hjärta, och ger cash!

Just affärsnyttan runt hållbarhet har debatterats flitigt de senaste åren och är en fråga som får många ledare att darra på manschetten (ja, endast 2,4 procent av Stockholmbörsens VD:ar är kvinnor) när frågan kommer upp. Alltmer övertygande forskning sammanfattar läget: hållbarhet är bra för affärerna (också!). En intressant sammanställning av mer än 50 undersökningar om affärsnyttan finns att läsa här.

Att arbeta med hållbarhet är som att börja träna: börja med lätta vikter, kortare sträckor och tydliga mål. Här är mina tips och Chefsguider, som du också hittar på Ledarna.se:

  1. Se det stora sammanhanget – Hållbarhet är komplext
  2. Involvera ledningen – Hållbarhet är en strategisk fråga, led uppåt!
  3. Öka kunskapen och tänk i system – Hållbarhet görs effektivast tillsammans med andra
  4. Analysera påverkan – Hållbarhet måste utgå från kärnverksamheten
  5. Formulera mål – Hållbarhet kräver tydliga mål, dessa kan vara mätbara eller märkbara
  6. Följ upp och utvärdera – Hållbarhet innebär förändring, utveckling och lärande.
  7. Bygg långsiktiga relationer – Hållbarhet kräver kommunikation

Den enda dåliga nyheten är kanske att hållbarhet är jobbet som aldrig tar slut, något som IKEA så klokt gjort till idé mot sina kunder. Men eftersom det är roligt, utvecklande och tar hela dig i anspråk så kanske det inte gör så mycket.

* Hjärna.Hjärta.Cash är ett företag som investerar kapital och kompetens i människor och företag som driver samhällsförändring.

Det som mäts blir gjort!

/2 Kommentarer/i , /av

I våras presenterade EU-kommissionen ett förslag för att hållbarhetsredovisningar ska bli obligatoriska för företag inom EU. I veckan kom det glädjande beskedet att Sverige ställer sig bakom EU:s förslag. Förslaget innebär i korthet att ca 40 000 företag med fler än 500 anställda och/eller en årlig omsättning som överstiger 40 miljoner euro blir redovisningsskyldiga för hållbarhetsrelaterade frågor, t ex mänsklig rättigheter, korruption, miljö, mångfald och jämställdhet.

Det här förslaget måste verkligen applåderas för det hjälper företagen att öka sin konkurrenskraft genom hållbarhet då en hållbarbetsredovisningen är ett verktyg för att förbättra hållbarhetsarbetet och skapa affärsnytta. Att sätta mål som mäts och kommuniceras bidrar i allra högsta grad till att arbeta systematiskt och integrerat med hållbarhetsfrågor. Fler företag kommer att höja ambition och utöka sitt arbete. För dig som chef kommer dessa processer att förr eller senare nå dig. Arbetet kommer bli alltmer integrerat med verksamhetens övriga processer och att ambitionen kommer skruvas upp. Då behövs kunskap om frågorna och vetskap om intressenternas krav. Och för att ha något att kommunicera måste företaget ha gjort någonting så att ni har något att berätta. Och eftersom hållbarhetsarbete oftast inte  innebär snabba lösningar eller vinster så är mitt tips, sätt igång nu! Vänta inte på lagkraven, utan förekom dessa, då hinner ni skaffa er värdefull kunskap och ett försprång gentemot konkurrenterna.

Ledarna lanserar inom kort en ledarskapsresa Hållbart Ledarskap, där kan du lära dig mera om hur du arbetar med hållbarhetsfrågor. Fram tills den lanseras genomför gärna Förändringskompetent ledarskap, den kompetensen kommer du ha nytta av i många sammanhang – inte minst i omställningen mot en mer hållbar organisation.

För gammal att göra karriär?

/0 Kommentarer/i , , /av

I en klok och insiktsfull ledare i dagens DI skriver Torun Nilsson om behovet av en ny norm kring karriär och ålder.

I många branscher är du förbrukad om du inte nått toppositionen vid 45 , det vill säga vid den ålder när många småbarnsföräldrar yrvaket vacklar ut på arbetsmarknaden igen efter ett antal år med blöjor och nattvak. Åldersnormen speglar en tid då män gjorde karriär och kvinnorna stannade hemma eller jobbade deltid och därmed möjliggjorde männens långa arbetsdagar, många resor och ett liv på jobbets villkor.

Men 2013, när både män och kvinnor investerat i utbildning och arbete, båda vill bidra med sin kompetens och förmåga , och – inte minst – båda vill vara närvarande föräldrar, är detta ett förlegat synsätt.

Jag får ofta frågan från unga kvinnor (och i viss utsträckning också unga män, vilket är glädjande) hur man ska tänka om man vill förena en chefskarriär med familjebildning. Mitt svar har under många år varit – Ta det lugnt, yrkeslivet är långt, man hinner med båda. Väl medveten om att rådet kanske inte funkar till 100% i alla företag.

Men om vi kan få en kultur där kompetens och engagemang betyder mer  än den faktiska åldern, när det är ok att bli VD vid 55 likaväl som 32  kommer både arbetsliv och samhälle gynnas. Ledarna visade i en rapport under hösten att samtidigt som Sverige har Europas äldsta chefer väljer unga människor bort dagens chefsuppdrag och prioriterar istället privatliv och familj. Ett ändrat synsätt kring vem som är lämplig som chef – i båda ändarna av åldersspannet – kommer göra att svenska verksamheter och företag får en större kompetenspool att fiska i när man söker efter de allra bästa cheferna.

Tyskland på trettiotalet eller Sverige 2013?

/1 Kommentar/i , , /av

Jag håller just på att avsluta läsningen av en bok om de sista månaderna av andra världskriget i Tyskland. Beskrivningen av hur medborgare som i åratal hjärntvättats att se på andra människor som ”untermenschen”, deltar i förföljelsen av sina grannar och bekanta är nästan olidlig. I samband med läsningen hamnade jag i diskussion om det rent praktiskt skulle vara möjligt i Sverige idag. Vet myndigheterna vem som är jude, rom eller andra delvis självvalda identifikationer? Vi enades om att i Sverige idag bokförs inte människor på grundval av religion eller etnicitet.

Nästa morgon slår stora rubriker emot mig: Svensk polis har sedan lång tillbaka registrerat och arbetat med ett register över människor med romsk härkomst! Gamla och unga, ja även små barn, finns i registret som uppges vara välkänt och används för att spåra släktskap i samband med polisarbetet.

Att detta förekommer i Sverige 2013 är en skam för samhället och för svensk polis. Att polisen ägnar sig åt grundlagsvidrig verksamhet som dessutom visar på en människosyn hämtad från det mörka trettiotalet får det att svindla för varje något så när historiskt medveten person.

Eftersom registret funnits länge och är gediget utformat kan det dessvärre inte bara skyllas på ett tillfälligt svagt ledarskap. En noggrann utredning som visar vad som är sanning i detta, utkrävande av ansvar för de chefer som känt till och blundat samt ett grundläggande arbete kring värderingar och människosyn i hela poliskåren är den enda rimliga konsekvensen!

Ett hållbart näringsliv kräver ledarskap

/0 Kommentarer/i , /av

Igår var det upptaktskonferens inför FN:s klimatpanel i Stockholm nästa vecka. Det var SEI -Stockholm Environment Institute, som anordnat en träff på temat Corporate choices in a changing climate.

Vi fick lyssna till många kloka och insiktsfulla presentationer som handlade om behovet av enighet, en gemensam global färdplan och behovet av mer och tryggare kunskap så att företagen kan göra sina val. Men redan tidigt under dagen ställdes den kloka frågan från publiken: Vi har ju redan så mycket kunskap, varför händer inget?

En av förklaringarna ligger kanske i  uppgifterna i den senaste rapporten från Global Compact, Fastän 65 % av företagen har förbundit sig att arbeta med hållbarhetsfrågor på översta ledningsnivån, har endast 35% sett till att cheferna har kunskap och mandat för att implementera arbetet.

För om vi ska få något att hända, är det cheferna på alla nivåer som måste få ansvar och mandat att driva frågorna. Ett starkt commitment från styrelse och ledning är startpunkten, men om det stannar där blir det bara vackra ord på papper.

Men cheferna kan inte bara få mandatet, man måste också veta att man mäts på resultatet av hållbarhetsarbetet. Idag är det kortsiktiga, ekonomiska resultat som märks i de flesta chefers plånbok. Inte minst för de som har direkt  resultatbaserad lön. För att företaget ska få kraft i arbetet krävs  att också det långsiktiga, strategiska arbetet med hållbarhet mäts och värderas när lönen ska sättas.

Cheferna är redo, det visar flera av de undersökningar Ledarna gjort. I vår senaste medlemsundersökning med svar från nästan 10.000 chefer på alla nivåer, seglar hållbarhetsfrågan upp som en av de allra viktigaste. Budskapet till företagen är klart och tydligt. Släpp loss kraften hos Sveriges 500.000 chefer, ge dem mandat och förutsättningar, så kommer hållbarhetsarbetet ta fart.