2253 gånger 856 pixlar

Earth hour – är det någon som orkar bry sig?

För 19:e året är det åter dags för Earth hour. Men är det verkligen någon som orkar bry sig? I dessa tider av krig och oro?

Klockan 20.30 på lördag uppmanas alla människor i världen att släcka ljuset under en timmas tid för att rikta ljuset på behovet av omställning. Men det är väl ändå ingen som på allvar tror att vi räddar klimatet genom att släcka lamporna i en timme? Nej, men Earth Hour är heller ingen kampanj för att spara energi. Grundtanken är att det ska vara en manifestation som skickar en signal till världens ledare och beslutsfattare att agera och ta klimathotet på större allvar.

För som Kirsten Schuijt, generaldirektör, WWF International, uttrycker det: ”Insatserna har aldrig varit högre. Det senaste året var det varmaste som någonsin uppmätts – och avslutade det varmaste decenniet med de varmaste haven som registrerats. Vi har bevittnat historiska skogsbränder, stormar och torka. Vår värld är i fara, och vi närmar oss snabbt kritiska tipping-points där viktiga ekosystem kanske aldrig återhämtar sig. Earth Hour är en kraftfull påminnelse om vikten av att agera medan vi fortfarande kan. Det handlar inte bara om att släcka ljuset; det handlar om att tända en global rörelse för förändring. Genom att engagera individer, samhällen och företag kan vi skapa en kollektiv kraft som driver verklig påverkan och inspirerar hopp om en hållbar framtid.”

Det är otvetydigt så att vi lever i en tid då mycket är dystert och oroande. Men det finns ändå saker som väcker hopp. Framtiden är inte förutbestämd. Våra beslut och val spelar fortfarande en avgörande roll. Andelen chefer som svarar att hållbarhetsfrågor ingår i deras uppdrag har ökat över tid, det kan vi se i Ledarnas undersökningar. Alltfler företagsledningar inser också att omställningen till en verkligt hållbar verksamhet är existentiell – både för vår planet och för det företag som vill vara konkurrenskraftig på framtidens marknad. Nya tekniska lösningar finns och utvecklas ständigt. I stort sett alla lösningar som krävs för en fossilfri värld har vi alternativ teknik för. Vad som behövs nu är ett politiskt ledarskap som envist håller fast vid det långsiktiga målet om fossilfrihet, som ger rätt förutsättningar för nya investeringar och omställning.

Världen behöver inte mer mörker. Så låt oss använda Earth hour för att fästa ljuset på vad vi kan – och måste – göra för att våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn ska få en värld att leva i.

Kollektivavtal ger trygghet hela arbetslivet – och därefter

Hur lång är din veckoarbetstid? Har du utrymme för vila och återhämtning mellan arbetspassen? Har du koll på hur mycket pension du får när den dagen kommer? Vet du hur mycket ersättning du får om du får barn och ska vara föräldraledig? Vad händer om du skadar dig på jobbet och inte kan arbeta fullt ut? Och hur ser ditt behov av stöd ut om du blir uppsagd och behöver gå vidare i arbetslivet? Det här är helt centrala frågor som mer eller mindre berör  alla som arbetar. Och svaren på frågorna är starkt kopplade till förekomsten av kollektivavtal. Ändå är både kunskapen och intresset för kollektivavtal relativt låg hos gemene man.

På svensk arbetsmarknad omfattas fler än 9 av 10 anställda av kollektivavtal. Det är något som vi ska vara väldigt glada och tacksamma för. Kollektivavtalen ger de anställda trygghet, bland annat i form av en rejäl tjänstepension med låga avgifter, möjlighet att få extra ersättning vid föräldraledighet, extra ekonomiskt stöd mellan jobb, gratis karriärrådgivning och 80 procent av lönen för att studera mitt i livet.  Det här är förmåner som inte skulle finnas om kollektivavtalen inte fanns. Ett argument som ofta förs fram, inte minst i samband med konflikten på Tesla, är att många arbetsgivare utan kollektivavtal erbjuder sina anställda förmåner som är likvärdiga, eller till och med bättre, än de som finns i kollektivavtalen. Men de bortser ofta från att de kollektivavtalade lösningarna ger väldigt mycket för pengarna. Detta eftersom fackföreningarna, i kraft av ett stort antal försäkrade, har kunnat pressa ner olika former av avgifter. Höga fondavgifter har en mycket större effekt på den slutliga pensionen än vad många tror.

Trygghetsöverenskommelsen, som trädde i kraft i oktober 2022, ger den som är kollektivavtalsansluten bättre villkor och förutsättningar för kompetensutveckling och omställning jämfört med den som inte är det. Den innebär också en trygghet och ett stöd för arbetsgivare. Stöd från en omställningsorganisation underlättar även för arbetsgivare som kan få hjälp genom hela omställningsprocessen när någon behöver sägas upp, samtidigt som det blir lättare för den som blir uppsagd att hitta ett nytt jobb. Detta skapar förutsättningar att mjuklanda även i svåra omställningar och neddragningar.

Sverige är en förebild när det kommer till en välfungerande arbetsmarknad. En av de absolut viktigaste förklaringarna är vår omfattande tillämpning av kollektivavtal. Avtalen är ryggraden i den svenska arbetsmarknadsmodellen och avgörande för att skapa stabilitet, långsiktighet och tydliga regler. Även om vi har kunnat notera en uppgång av antalet förlorade arbetsdagar till följd av konflikt under de två senaste åren, så ligger vi långt under våra nordiska grannländer. Detta trots att Sverige är den klart största arbetsmarknaden.

Så nog är det värt att uppmärksamma och fira kollektivavtalets dag. Kollektivavtalen skapar större trygghet och stabilitet på arbetsplatsen. Den ger den både chefer och medarbetare bättre ekonomi i händelse av frånvaro från förvärvsarbete. På samhällsnivå ger de oss en välfärd som vi annars inte skulle ha.

Internationella kvinnodagen 2025 – viktigare än någonsin tidigare

Den senaste tidens händelseutveckling i världen visar hur viktigt det är med ledarskap och vilken skillnad det gör. Men den visar också hur viktigt det är med jämställdhet. I år uppmärksammar vi den internationella kvinnodagen i skuggan av krig i Europa och en världsordning som skakas om i sina grundvalar. Vi har ett gäng män, med enorm makt, som ytterst oansvarigt leker herre på täppan med människors liv, trygghet, frihet och värdighet som insats. Kvinnodagen är en uppmaning till alla oss män som vill stå för något annat.

Om du tänker på auktoritära ledare som genom historien förtryckt sitt folk och startat krig och konflikter, hur många av dessa har varit kvinnor? Jag misstänker att du, liksom jag, har svårt att komma på några. Visst, det finns exempel, men de är ytterst få i den långa raden av män. Hur hade historien och vår samtid sett ut om det hade varit fler kvinnor i ledande positioner? Jag är övertygad om att mycket hade varit bättre.

För att få de bäst lämpade personerna att axla och bli valda till de ledande positionerna så måste bilden av vem som kan vara ledare och chef breddas och utvecklas. Normer och föreställningar måste ständigt utmanas och synen på ledarskap förnyas, inte bara den 8 mars utan årets alla dagar. Vi vet att verksamheters effektivitet, produktivitet, innovationsförmåga och arbetsmiljö gynnas av jämnare könsfördelning, mångfald och inkludering på alla nivåer och sektorer. Detsamma gäller för hela länder.

Men vad är det då som gör att det fortsätter gå långsamt i rekryteringen av kvinnor som chefer och ledare? Och varför går det långsammare ju högre upp hierarkin i du kommer? En del av svaret är att vi har att göra med enormt starka normer och reproduktion av invanda mönster. Det måste vi gemensamt göra något åt! Vi ser nu väldigt tydligt vilka förödande konsekvenser förlegade manliga normer och föreställningar om starkt ledarskap kan få.

Världen står inför enorma utmaningar. Framtiden kräver av oss att vi nu ställer om till ett hållbart samhälle. För det krävs fred. För det behövs innovativa miljöer som tar vara på alla nya idéer. För det behövs samarbete.

En hållbar och fredlig värld är möjlig, men det förutsätter jämställdhet och fler kvinnor på ledande positioner.

Framtiden formas av er som vågar leda

De senaste dagarnas politiska turbulens i Vita huset har påmint oss om hur snabbt världen kan förändras. När politiska maktskiften ritar om den globala spelplanen och grundläggande demokratiska principer utmanas, blir ledarskap mer än en titel – det blir en moralisk prövning av värderingar, ansvar och mod, med konsekvenser långt bortom det egna rummet.

Bra ledarskap är grunden för framgångsrika organisationer och en hållbar samhällsutveckling. Men vad händer när politiska ledare sviker det långsiktiga ansvaret? USA:s förändrade kurs har inte bara påverkat säkerhetspolitiken, utan också frågor som rör en hållbar utveckling. Klimatåtaganden har dragits tillbaka, initiativ för mångfald och inkludering har förbjudits och internationella samarbeten har brutits.

När ledarskapet sviktar på högsta politiska nivå urholkas inte bara tilliten. Det skapar också en kedja av konsekvenser som destabiliserar hela samhällen och sätter press på andra globala aktörer att ompröva sina egna strategier. USA:s förändrade kurs har satt omvärlden under press, och EU är inget undantag. I rädslan för att tappa konkurrenskraft har EU genom den så kallade Omnibus-förordningen börjat luckra upp tidigare kommunicerade hållbarhetskrav. Även om det finns goda skäl att förenkla EU:s regelverk som tenderar att bli alltför komplicerade och ibland även motstridiga, så får EU inte backa från att vara en drivande kraft i den gröna omställningen. Om ambitionerna urvattnas är de framsteg som är avgörande för en hållbar framtid hotade.

I en tid när osäkerheten växer kan ledarskap kännas ensamt. När trycket ökar och besluten måste fattas snabbt är det lätt att känna sig isolerad – tvivlande på om man gör rätt, medveten om att varje beslut kan få stora konsekvenser. Ändå ligger en av de viktigaste aspekterna av ledarskap i just detta: att våga fatta beslut även i osäkerhet.

Men samtidigt som vi ser politiska tillbakagångar har en annan kraft vuxit sig stark. Gång på gång ser vi ledare som vägrar backa från sina värderingar. I näringslivet fortsätter företagsledare att investera i klimatomställningen, mångfald och hållbarhet – trots politiska bakslag. I civilsamhället mobiliserar sig människor för att försvara grundläggande rättigheter. Och vi ser andra chefer och ledare som förstår att deras beslut inte bara påverkar deras egna organisationer – utan hela samhället.

Sanningen är att ledarskap aldrig sker i ett vakuum. Att vara chef eller ledare är att hantera osäkerhet och att bära ansvaret när andra tvekar. Det är lätt att känna sig ensam i svåra beslut – men det är också just där som ledarskap prövas. I en tid där många backar, är det ni som vågar leda som formar framtiden.

Det är nu det gäller

Vi lever i tider där våra värderingar som chefer och ledare prövas. Vad står vi för när det blåser starka bakåtsträvande och inhumana vindar över världen? Nu behöver vi visa färg.

Står vi upp för jämställdhet, inkludering och mångfald i samhället? Håller vi fast vid att den gröna omställningen måste ske nu? Om vi lutar oss mot forskningen vet vi att svaret självklart är ja. Om vi lutar oss mot en syn på alla människors lika värde är svaret ja. Om vi vill ge nästa generation ett hållbart samhälle är svaret ja. Och det finns många chefer och företagsledare som fortsätter att svara ja!

I höstas skickade jag ett öppet brev till de 30 största börsbolagen i Sverige. Med budskapet att om vi drar ut den genomsnittliga tillväxttakten för 2014–2022 framåt i tiden för respektive chefsnivå når vi jämställda ledningsgrupper först år 2135, om drygt 100 år! Helt oacceptabelt förstås. Brevet avslutades med en inbjudan till dialog. Hur kan vi förändra saken tillsammans?

I veckan träffade jag Volvo Groups HR avdelning under ledning av Diana Niu i Göteborg. För henne och Volvo är arbetet med jämställdhet, mångfald och inkludering en självklarhet. Det är affärskritiskt. Företaget verkar i en mansdominerad bransch och har idag 25 procent chefer som är kvinnor. Målet är 35 procent år 2030. De jobbar medvetet med att förbättra sina rekryteringsprocesser för att komma förbi omedvetna fördomar.

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke har varit befriande tydlig med att vi inte kan vänta med den gröna omställningen. Stegras vd Henrik Henriksson beskriver inte arbetet med att producera fossilfritt stål som enkelt men ändå helt självklart. Vi kan inte backa in i framtiden eller tro att det som måste göras nu kan skjutas tio år fram i tiden. Då är svenska företag och verksamheter förbisprungna. Det är nu och inte sen det måste ske. Vi måste tillsammans peka på de goda exemplen och visa på förändringens kraft.

Chefens värderingar och syn på medarbetarna har stor påverkan på hela arbetsplatsen. Vi vet att samhället hela tiden förändras och det goda inkluderande ledarskapet gör det till ett bättre samhälle där människor och företag kan växa och utvecklas. Chefen som samhällsbärare är viktigare än någonsin. Det är nu det gäller, inte sen.

Klokt och upplysande om psykisk ohälsa

Vad tänker du om du hör att den fysiska ohälsan ökar i Sverige? Tänker du att det handlar om ett ökat antal benbrott, fler upptäckta cancerfall eller kanske en skenande utveckling avseende olika virussjukdomar?

I en artikel i DN tas just detta upp, fast förstås rörande den psykiska ohälsan. För det är just det som lyfts fram i artikeln, att psykisk ohälsa kan vara allt från nedstämdhet och stress till psykiatriska sjukdomstillstånd såsom bipolär sjukdom eller schizofreni.

Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten, menar att begreppet är otydligt och skapar förvirring. Därför satsar man nu på att beskriva befolkningens mående med andra ord. Det är ju faktiskt stor skillnad på olika former av besvär såsom stress eller sömnsvårigheter å ena sidan och psykisk sjukdom å andra sidan.

Jag har tidigare skrivit bloggar som handlar om att chefers psykiska ohälsa ökat och tar nu till  mig detta. Förvisso bygger de rapporter jag tidigare hänvisat till på chefers sjuktal, det vill säga att det är något som berör på psykosociala orsaker som gjort att chefer i högre utsträckning varit sjukskrivna. Men inte heller jag vet med säkerhet om det är psykiska besvär eller psykiatriska sjukdomar som avses.

Det har under de senaste åren också skrivits en hel del om vikten av att chefer har förmåga att möta och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Många aktörer har också erbjudit utbildning inom området. I dessa sammanhang är det också centralt att förstå att skilja på psykiska besvär och psykiatrisk sjukdom, då behandling av dessa skiljer sig diametralt åt. Chefer har varken kompetens att hantera eller diagnostisera psykisk sjukdom. För sådana situationer behövs läkare och/eller psykiatriker.

Det är bra och upplysande när sådana här artiklar publiceras som får oss att tänka till och ibland inse att man själv ryckts med i generaliseringen kring ett begrepp. Jag kommer absolut att tänka mig för en extra gång när jag är på väg att skriva ”psykisk ohälsa”.

Kanske har du också fallit i fällan att lite svepande tala om psykisk ohälsa?

Tillbakablick på 2024

Jag börjar i 2025 när jag ska sammanfatta 2024. Inledningsanförandena vid Folk och försvars rikskonferens 2025 bär följande rubriker Att leda i förändring, av statsminister Ulf Kristersson och Ledarskap i orostider, av partiledare Magdalena Andersson. Det är verkligen värt att notera att när vi står på randen till 2025 så fokuserar vår tids främsta politiska företrädare på ledarskap och dess betydelse för samhällets utveckling. Det sker i en fond av en lågkonjunktur som hänger sig kvar, ett oroande presidentskifte i USA, fortsatt krig i Ukraina, krig i Gaza och ett mycket kritiskt läge i Syrien – konjunkturläget och geopolitikens påverkan på Sveriges chefer är påtagligt.

2024 var året då Ledarna satt Ledarskapets roll och betydelse vid en kris i fokus. I rapporten Att leda i kris – chefers beredskap | Ledarna kunde vi visa att bara var fjärde chef hade en större erfarenhet av att Leda i kris och att 7 av 10 saknade utbildning i krisledarskap. I slutet av 2024 kunde vi i rapporten När samhällsproblem blir chefens vardag: Ledarskap i skuggan av sociala risker | Ledarna visa att 9 av 10 chefer menar att sociala risker såsom organiserad brottslighet, korruption och otillbörlig påverkan och polarisering slår rakt in i företag och verksamheter och hamnar på chefens bord. 8 av 10 chefer ser att detta påverkar deras ledarskap genom större krav på säkerhetsarbete och riskhantering men också en ökad stress och press på chefen.

Det blir väldigt tydligt i båda de här rapporterna hur samhällsbärande Sveriges chefskår är och hur oerhört viktigt det är att vi ger cheferna rätt förutsättningar för att kunna vända negativa spiraler i vår samhällsutveckling.

En av de sociala risker som chefer oroas över 2024 är polariseringen i samhället. Där har vi alla ett ansvar att skapa ett mindre toxiskt och hetsande samtalsklimat till förmån för ett mer lyssnande och resonerande samtal. Vi behöver värna det demokratiska samtalet som söker lösningar snarare än skapar motsättningar. Vi behöver ett politiskt ledarskap som bygger ett gemensamt vi, snarare än ett vi och dom. Vi behöver mer samarbete både lokalt, nationellt och inom EU.

Vinnaren  av årets Framtidens kvinnliga ledare (FKL), Sandhya Mathur,  då fabrikschef på Unilevers glassfabrik i Flen (Sandhya Mathur, fabriksdirektör Heineken | Ledarna), hade över 25 nationaliteter bland sina medarbetare och såg sitt arbete som en del för ökad integration i samhället. Vi behöver fler sådana förebilder för att bygga vårt gemensamma samhälle framåt.

Ska vi klara utmaningarna behöver vi bryta normen av vem som kan och vill vara chef. Tyvärr var 2024 året då antalet kvinnor som var vd:ar sjönk till 11 procent och Ledarna visade att om förändringstakten i svenska ledningsgrupper fortsätter i samma tempo har vi jämställdhet bland de högsta cheferna först år 2135. Det är förstås helt oacceptabelt. Ohållbara chefsuppdrag i kombination med skev ansvarsfördelning för hem och barn slår ut fler kvinnor på vägen mot toppen. För att lyckas rekrytera de bästa cheferna och få dem att stanna i rollen som chef, behöver bilden av vem som kan vara chef breddas och utvecklas. Förlegad machokultur behöver fortsatt vädras ut.

Det är inte möjligt att skriva en tillbakablick år 2024 utan att nämna AI. AI kommer att påverka hur vi utövar ledarskap framåt. Att ha en AI robot som anställd innebär att  du har en högproduktiv 25-åring utan något som helst omdöme. Så när maskinerna blir smarta måste vi människor vara kloka. Maskininlärningens fader och årets Nobelpristagare i fysik, Geoffrey E Hinton, höll kanske ett av nobelfestligheternas mörkaste festtal, när han beskrev de stora hoten med AI-utvecklingen. Uppmaningen var att demokratiska församlingar och organisationer måste skyndsamt komma till beslut om hur AI ska bemötas för att inte skapa en destruktiv utveckling.

Nationalekonomen och mottagaren av Sveriges Riksbanks ekonomiska pris, Daron Acemoglu, gav en positivare bild av AI-utvecklingen och menade att den svenska modellens förmåga att hantera teknikskiften är ett kraftfullt verktyg för att möta den revolutionerande teknikutvecklingen. Det är uppenbart att det behövs forum för diskussion där politiken, arbetsmarknadens parter, akademi och näringsliv kan mötas för en djupare etisk och politisk samhällsdiskussion om AI:s påverkan på samhälle och arbetsliv.

Den gröna omställningen har haft ett tyngre 2024. Batterifabriken Northvolt har fått illustrera detta, men vi måste stå stadigt i det faktum att vi måste ställa om. Det handlar om kommande generationers framtid. Utan planet, ingen affär. Den miljömässiga omställningen måste ske socialt och ekonomiskt hållbart. För med ökade sociala spänningar och polarisering riskerar omställningen att gå förlorad.

Året 2024 visar så tydligt hur ledarskapet ökar i betydelse på alla nivåer och är helt avgörande för att möta vår tids utmaningar. Utifrån det kommer Ledarna att fortsätta betona chefens egna arbetsmiljö. Om chefen har rätt förutsättningar, ökar sannolikheten för en god arbetsmiljö för alla och ett gott resultat.

Det år som har gått visar att Ledarnas 120 åriga idé är ytterst bärande och aktuell – att arbetsledare och chefer behöver ett eget förbund som stöttar och arbetar för bättre förutsättningar och villkor för chefer och som oavbrutet lyfter chefsfrågor i samhällsdebatten.

Det är därför 2024 var det år då vi blev över 100 000 medlemmar i Ledarna. Vi behövs och tillsammans är vi en stark röst för det goda ledarskapet som skapar ett bättre samhälle.

 

 

Hållbar omställning börjar och slutar med ledarskapet

I Azerbajdzjan genomförs den här veckan FN:s klimatmöte COP29. Fokus är förhandlingar om den rika världens bidrag till fonder för klimatbistånd. Världens fattiga länder behöver stora belopp för att kunna möta klimatförändringarna.

Hittills har FN:s klimatmöten inte lyckats vända ner utsläppskurvorna i den utsträckning som krävs. Men kanske utmynnar mötet i konkret handling denna gång? Världen har under 2024 upplevt det varmaste året på 125 år med dödliga extremväder som följd.

Det har varit skyfall i Dubai och torka i Amazonas. Upp och nervända världen med andra ord. Vi har helt nyligen kunnat följa den katastrofala översvämningen i spanska Valencia med ett stort antal döda. Det är bråttom nu. Världens ledare har ett stort ansvar och en skyldighet att agera för att våra unga ska fortsätta att ha hopp om en framtid.

Samtidigt väljs Trump till president i USA ännu en gång. Han har utlovat mer oljeutvinning, är skeptisk till klimatforskningen och det finns en risk för att USA drar sig ur Parisavtalet.

På TV4 och TV4 Play sänds just nu en dansk serie, En familj som vår, en dystopi som skildrar hur klimatförändringarna gör Danmark obeboeligt. Rollkaraktärerna i serien kämpar för att få uppehållstillstånd i andra europeiska länder, samtidigt som allt fler nationer stänger sina gränser. Det är fiktion men det otäcka är att det inte känns helt orealistiskt.

Det som sker i vår omvärld har också en tendens att tränga sig in på våra arbetsplatser. Konflikter i vår omvärld kan ge bränsle till konflikter mellan medarbetare. Krig och klimatkatastrofer kan göra även den mest optimistiska personen nedstämd.

Som chef blir du säkert också påverkad, samtidigt som du behöver hantera det som sker i den egna arbetsgruppen och med dina medarbetare.

I väntan på att världens ledare tar modiga och nödvändiga beslut, finns det mycket vi kan göra i vardagen, både i privat- och arbetslivet. Omställningen till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt samhälle möjliggörs genom både stora och små beslut. Det handlar om ledarskap, på alla nivåer och i alla typer av verksamheter. Därför är jag säker på att det händer mycket positivt ute på våra arbetsplatser, i stort och i smått.

Dela gärna med dig av dina ljuspunkter, för det är sådant vi alla behöver. Vad gör du som chef tillsammans med dina medarbetare för att bidra till en hållbar framtid?

 

 

Vi måste ställa om nu – det finns ingen väg bakåt utan vi måste framåt!

Den senaste tiden har vi nåtts av nyheter om utmaningar inom den industri som satsar på den gröna omställningen. Northvolt i Skellefteå har behövt säga upp personal och däribland medlemmar i Ledarna. LKAB drar ner på takten för att framställa fossilfritt stål i Hybrit-projektet. Samtidigt nås vi av nya forskarrapporter som pekar på en accelererande klimatförändring. FN:s senaste klimatrapport pekar på risk för en 3:gradig höjning. Vi kan klara 1,5 graders målet, menar rapporten men då är det bråttom. Då måste de globala målen minskas med 42 procent till 2030 och med 57 procent till 2035, jämfört med nivåerna 2019.

Det är ingen tvekan om att vi måste ställa om nu! Läget är allvarligt och det är nu det krävs ett aktivt och delvis nytt ledarskap på alla nivåer. Axel Carlberg, professor i etik skriver i boken ”Etik i krisens skugga”:

”Inte minst klimatkrisen tvingar oss att radikalt tänka om och tänka till kring morgondagens ledarskap.”

Carlberg menar att vi måste förstå att ledarskapet har en större uppgift än att bara skapa maximerande vinst. För utan planet har vi ingen affär. Eller som Larry Fink, vd för BlackRock, en av världens största fondförvaltare, säger: vi kommer främja en intressekapitalism där frågor om klimatomställning och rättvisa får en mer framträdande roll.

Vi behöver i dessa tider peka på de krafter som vill en förändring. Myndigheten Fossilfritt Sverige har tagit fram 22 färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Färdplanerna ger en tydlig bild av att näringslivet i Sverige vill och kan bidra till att skapa förändring. Färdplanerna visar att det finns en tydlig tillväxt i den gröna omställningen. Sverige kan bli världsledande.

Forskningsprogrammet Fairtrans visar i sin senaste rapport på att det finns starkt folkligt stöd för att snabbt ställa om samhället. Många anser att omställningen är dyr och kommer att innebära uppoffringar, men ännu fler bedömer att omställningen är en möjlighet som kan skapa nya arbetstillfällen.

Omställningen innebär att vi måste hantera målkonflikter. Det är nu vi behöver ledare som har modet att stå upp mot kortsiktig opportunism och som kan bära berättelsen om det fossilfria samhället och förklara de nödvändiga förändringar som måste göras för att nå målet.

Ledarskap på alla nivåer kan göra skillnad. Vi behöver rusta Sveriges chefer för den inspirerande, utmanande och tuffa transformationen mot den helt nödvändiga omställningen.

 

Därför måste vi ta hat och hot mot mediechefer på allvar

När säkerhetsföretaget gick igenom och installerade överfallslarm i hemmet, då kröp det under skinnet på mig. Jag var publicistisk chef och ansvarig utgivare på Sveriges Radio och vår rapportering ledde till att hotbilden mot mig hade ökat markant.  Att påstå att jag var oberörd av detta, vore att ljuga. Det ändrade inte våra publiceringar, men stressnivån och oron ökade, både för mig och för medarbetarna.

Min berättelse delas av allt för många chefer i mediebranschen, och även chefer inom näringslivet och i offentlig sektor upplever hot och hat i sin yrkesutövning.

Det här en mycket allvarlig systemstörande utveckling som i förlängningen hotar vår demokrati.

Oberoende mediers huvuduppgift är att ge medborgarna saklig och opartisk nyhetsrapportering så att medborgarna kan bilda sig en egen uppfattning och fatta underbyggda beslut. Offentlig sektors arbete ska vara rättssäkert och garantera medborgarna en rättvis behandling. När enskilda personer eller organiserad brottslighet hotar chefer och medarbetare inom media, näringsliv eller offentlig sektor, utgör det ett hot mot det öppna och transparenta samhället som vi vill värna och försvara.

Vi får aldrig låta hot och hat sätta agendan, och samtidigt måste vi bli bättre på att hantera det när det sker. Ledarna har som devis att chefer hjälper chefer till framgång, en del i det är att lära av varandra. Därför arrangerar Ledarna i samarbete med Medieföretagen och Prevent ett seminarium den 4 september Chefer mot hat och hot: Värna pressfrihet och chefers välmående. Erfarna chefer delar sina erfarenheter, och deltagare får praktiska verktyg för att hantera hot och hat.

De goda krafterna behöver samarbeta för ensam är inte stark. Om du som mediechef har möjlighet, kom gärna och delta. Anmäl dig här.