Ännu en svart fläck på kartan!
Ännu en omgång deprimerande statistik om den bristande jämställdheten när det handlar om ledning och styrning av Sveriges företag. Denna gången handlar det om de kommunala bolagen,där ett stort antal visar upp en helt manlig styrelse och dessutom vd. Det finns faktiskt flera svenska kommuner där inte en enda kvinna finns i styrelserna.
Hur stämmer då det med alla dessa bekännelser till feminism och jämställdhet som man ständigt hör från våra politiska partier? Eller gäller det – hemska tanke – bara det som syns utåt i media, på riksplanet? Är det andra regler som gäller för partiets politiker på kommunal nivå?
Eller kan det kanske vara så att makten och förmånerna är lika kära för farbröderna i kommunala bolag som det är för de i privata företag och man vill helt enkelt inte lämna ifrån sig sina uppdrag?
Visa att kompetens lönar sig
Men Sverige har inte råd med att stoppa huvudet i sanden längre. Om vi ska få unga kompetenta kvinnor (och män) att satsa på en chefskarriär måste vi i praktiken visa att det lönar sig. Vi måste visa att i toppen av våra företag är det kompetens som lönar sig – och inte kön!
Annika Elias
Ordförande i Ledarna
Inslag i Rapport 28 december 2009
Inslag i Rapport 30 december 2009
"Hur stämmer det med alla dessa bekännelser till feminism och jämställdhet som man ständigt hör från våra politska partier? Eller gäller det – hemska tanke – bara det som syns utåt i media, på riksplanet? Är det andra regler som gäller för partiets poltiker på kommunal nivå".
Ja. Man bekänner sig till feminism och 50-50-jämställdheten för att det poliskt korrekt att vara det. Man inser att man inte kan lösa denna statistiskfråga på ett enkelt sätt så därför pratar man om det.
Nej. Kommunalpolitiker har inga regler alls. Precis som det egentligen borde vara. Man skall rekrytera på kompetens – inget annat.
Hur har Ledarna tänkt att lösa denna fråga? Får hoppas att kvotering inte är en av lösningarna…?
MVH
Mikael (medlem i Ledarna)
Hej Mikael,
jo tyvärr tror jag och många med mig på Ledarna att kvotering är ett av de verktyg som måste användas. De senaste årens stillastående visar att inget kommer hända om man inte ingriper med lagstiftning. Men kvotering ska inte sättas i motsats till kompetens, självklart ska de kvinnor som kvoteras in vara lämpade och kunniga. Och sådana finns det gott om!
För oss på Ledarna är detta en fråga med stor symbolisk betydelse. Vi behöver få många fler kvinnor som vill satsa på chefsyrket i Sverige, men så länge vi inte visar att mäns och kvinnors kompetens när det gäller de högsta uppdragen värderas lika, kommer utvecklingen att gå långsamt.
Därför förespråkar jag kvotering – som ett nödvändigt ont!
Annika Elias
Hej Annika
Hur ställer sig Ledarna till ägandeprincipen? Att om man startar och driver ett företag, att man inte kan få driva det på sitt sätt?
Många i styrelser är civilekonomer och civilingenjörer, utbildningar som kvinnor söker i mindre utsträckning än män. Urvalet blir alltså redan DÄR mindre.
Män väljer inte män, kvinnor väljer inte kvinnor. Människor väljer människor från sitt nätverk. Att detta leder till viss "inavel" i styrelser och ledningar är faktiskt upp till företagen – inte till en lagstiftare.
Genom att införa kvotering erkänner man – ofrivilligt – att kvinnor kan MINDRE och inte KAN leva på sina egna meriter. Bättre då att bilda opinion, köpa aktier och använda sitt ägande genom att detta. Men att lagstifta om att vissa grupper skall sitta med i företagsledningar är mycket märklig.
Vidare: om det nu finns så många kompentena kvinnor, varför sitter det bara 2 i Ledarnas styrelse? Eller ni kanske bara har gått på kompetens – inte kön? Precis som man borde – och bör – göra.