Lobbyister ger näring till demokratin.

Till mörka illustrationer av marionettdockor beskriver Dagens Nyheter idag hur politiker låter sig ”styras” av ljusskygga organisationer. Bara i Sverige ses politikernas kontakter med experter och sakkunniga organisationer som något otillbörligt.

Jag var i Bryssel för ett par veckor sedan och hade förmånen att träffa ett antal europaparlamentariker från olika politiska läger. Samtliga beskrev vikten av kontakter med olika lobbygrupper.

– Hur skulle vi annars kunna skaffa oss kunskap? sa de och beskrev målande sina arbetsdagar med slottider för möten med lobbyister i olika sakfrågor.

Om någon politiker skulle bygga ett resonemang eller en motion på Annika Elias resonemang på SvD´s Brännpunkt idag när det gäller ledarskapet i de svenska skolorna, så är väl det okej. Så länge den politikern verkligen själv står för uppfattningen, tar på sig ansvaret för sin uppfattning och inte på något sätt kan anses vara ”köpt” av någon. Men korruption är något helt annat, som dessutom är ordentligt lagreglerat.

Jag förutsätter att våra makthavare tar intryck av och hämtar kunskap hos engagerade och kunniga expertorganisationer. Tvärt emot Maria Crofts analys i DN med den fåniga rubriken ”Det som i skolan kallas fusk är okej i riksdagen”, så ser jag det som demokratiskt viktigt att medborgare kan bilda organisationer för att plocka fram material, kunskap och argument för att påverka samhällets utveckling. Bara i Sverige görs detta till något fult.

Tomas Oskarsson