Lärdomar från en professor i internationell hälsa

Igår kom beskedet att Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet och grundare till stiftelsen Gapminder avlidit. Vi är många som lyssnat och tittat på Hans Rosling, framför allt alla vi som är intresserade av utvecklingsfrågor och vill jobba för en bättre värld, oavsett roll. Jag kände inte Hans Rosling men var intresserad av hans arbete och framförallt hans sätt att kommunicera sitt arbete. Jag har ingen aning om hur Hans Rosling var som chef, men det var alltid något djupt uppfriskande i att lyssna till Hans. Inte bara för att de fakta han presenterade om världens globala utveckling var mycket glädjande men framförallt hur han presenterade denna fakta, han var en ”Edutainer” som han själv kallade sig. Med hjälp av lådor, sedelbuntar eller hans kända ”bubbeldiagram” gjorde han svårbegripliga och oöverskådliga fakta fullt förståeliga. Han avlivade myter, statistik och rena fördomar om utvecklingen i världen. Han var mycket energisk och rättfram i sin kommunikation och hans mångåriga kollega säger att han hade en ”rak kompass”.

Hans uppläxning av en dansk journalist i programmet Deadline blev viral, inte på ett otrevligt men mycket rättframt sätt, baserat på fakta om världen som gick emot åsikter om flyktingströmmar och kaos i Europa, rättade han journalisten gång på gång.

Näringsliv, politik och offentlig sektor behöver fler chefer som Hans Rosling tänker jag. Vad kan vi dra för ledarlärdomar från en professor i internationell hälsa som blev en global folkbildare med popstjärnestatus?

Jag pratar inte om statistik, jag pratar om verkligheten.

Fakta

I en tid av faktaresistens och där subjektiva åsikter omvandlas till fakta var Hans Rosling ett föredöme. Med väl underbyggd och ständigt uppdaterad fakta om världens tillstånd kunde Rosling överraska, roa och oroa oss alla med information om tillståndet i världen, och världen blir bättre för att vi anstränger oss! Rosling hade koll på omvärlden. Han var också mycket positiv kring utvecklingen i världen, förmodligen för att han reste mycket och med egna ögon upplevde världen. Han verkade ”utsätta sig” för världen, precis som en bra chef måste utsätta sig för sin organisation om dess omvärld med kunder eller brukare för att förstå vart organisationen är på väg och hur den mår.

Kommunikation

Rosling använde alltid visuella hjälpmedel för att förklara utvecklingen i världen och han verkade ofta ta vad som fanns till hands – skor, frukter och kartonger. Han använd ord som har betydelsen intakt, inte tomma ord, floskler eller ett akademiskt språk. I en tid av managementfloskler som inte betyder någonting och som på sin höjd får medarbetarna att rulla med ögonen prova att kalla en spade en spade. Det du ska säga blir inte viktigare eller bättre för att du använder ett komplicerat språk eller floskler, säg vad du menar! Rosling var en mästare på detta, njut av denna presentation med flera på Youtube.

Moralisk förebild

Hans Rosling ville något, på riktigt. Oavsett vad, och det behöver inte vara stort eller behjärtansvärt, vad vill du åstadkomma, vad motiverar dig? Utan djupare drivkrafter tror jag det är svårt att hitta fram till ett eget gott ledarskap eller en etiskt kompass. Att vilja eftersträva omvärldens respekt eller ett gott rykte, både för dig eller för din organisation. För att vara en förebild behöver man luta sig emot och inspireras av andra förebilder. Hans Rosling var en förebild.