Mobbing på arbetsplatsen förhindras med ett gott ledarskap

Igår kunde Sveriges chefer vakna till en solarplexus i magen.”Dåliga chefer bakom tusentals mobbingfall” var rubriken på DNs förstasida. Dagen fullföljdes med en rak i höger i Rapports kvällssändning som också framhöll dåliga chefer som orsaken till problemet med mobbing på arbetsplatsen.

Nyheterna föranleddes av en studie från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet om faktorer som leder till risk för mobbing. Studien visar på tydliga samband mellan stora förändringar på arbetsplatsen, som omorganisationer och nedskärningar, och  mobbingproblem. Man har också ställt frågor om chefens betydelse och inte oväntat funnit samband mellan oempatiska och ”diktatoriska” chefer och upplevd mobbing.

Att Sveriges arbetsplatser även i fortsättningen kommer utsättas för stora och ständiga förändringar är det nog ingen som betvivlar. Så hur ska man då kunna undvika att människor kommer i kläm och blir sjuka av sin arbetsmiljö ? Forskarnas recept är tydligt och på papperet enkelt: Människor måste vara delaktiga och involverade i beslut som fattas och ha kontroll över sin arbetsmiljö. Nya verktyg för systematiskt arbetsmiljöarbete måste utarbetas. Så skall Stressforskningsinstitutets vision uppnås, den som vi alla egentligen delar: Nolltolerans mot mobbing!

Men den värld vi lever i medger inte alltid att människor är fullt ut delaktiga i beslut som fattas och som kan påverka deras arbetssituation. Beslut om nedskärning och omorganisation fattas många gånger långt ifrån arbetsplatsen, ja ibland också utanför landets gränser. Chefer, även skickliga och engagerade sådana, är bundna till andra arbetsuppgifter eller har orimligt stora personalgrupper för att räcka till för den enskilde medarbetaren eller gripa in i konflikter på ett tidigt stadium. Och vi har dessutom en kultur där regler och avtal skapar en inlåsningseffekt på arbetsplatsen som försvårar för den enskilde att ta sitt eget ansvar och lämna en dålig situation och söka sig ett annat jobb.

Intressant nog väljer både DN och Rapport att förenkla problematiken genom att göra chefen till syndabock och den viktigaste faktorn bakom mobbing, något som saknar belägg i studien.

Men det säger en del om var lösningen ligger, nämligen att vi måste lyfta fram ledarskapets betydelse för en öppen och bra arbetsplatskultur. Det är dags att lägga kraft på rekrytering och utveckling av bra chefer i näringsliv och offentlig sektor och ge chefen tillräckligt utrymme att tillsammans med sina medarbetare  skapa en god arbetsplats. En arbetsplats där man kanske inte förfogar över alla beslut men tillsammans kan hantera konsekvenserna av dem.

Studiens slutsats, att mobbingproblemen på svenska arbetsplatser tilltar och att vi saknar redskap att angripa dem är djupt oroande. Men lösningen ligger inte i att hänga ut chefer som inte klarar sitt jobb och inte heller i att skapa nya rapportsystem och åtgärdsprogram som blir ytterligare en pålaga för redan stressade chefer. Nej det ligger i att stärka ledarskapet och göra det möjligt för chefer och medarbetare att tillsammans ta ansvar för att arbetsplatsen inte är destruktiv för någon, utan en god och positiv kraft i människors liv.