Samhällsekonomins påverkan på chefen

Att det har varit en tuff period  i samhällsekonomin lär inte vara en nyhet för någon, allra minst för chefer. Chefer har själva blivit uppsagda men har också varit tvungna att ta många svåra beslut och säga upp personal. Men hur ser bedömningarna om framtiden ut?

Tidigare i år skrev jag att vi under slutet av 2023 för första gången på över två år faktiskt var nära Riksbankens inflationsmål om 2 procent (KPIF*). Nu står halvårsskiftet 2024 för dörren och det kan vara intressant att återbesöka åt vilket håll inflationen är på väg och med det samhällsekonomin i sin helhet.

Inflationen gick upp lite i början av året men har sedan dess kommit ner igen och låg i maj 2024 (senaste mätningen KPIF) på 2,3 procent jämfört med maj 2023. Det är exakt samma nivå som december 2023 vilket antyder att framstegen varit små. Om vi dock ser till inflationen på kortare sikt, det vill säga hur priserna har förändrats månad för månad under år 2024 så ser det betydligt bättre ut. Om prisförändringstakten på kort sikt håller i sig, vilket är troligt, så kommer inflationen att vara under 2 procents-målet inom kort.

Det finns flera anledningar till minskad inflation, men förenklat går Sveriges ekonomi inte bra, framförallt inte under 2023, och arbetslösheten stiger. Något
som gör att Riksbanken måste sänka räntan för att stimulera ekonomin, det vill
säga göra det billigare att låna pengar. Riksbanken sänkte i början av maj räntan från 4,0 till 3,75 procent och  förväntningarna är att sänkningarna kommer att fortsätta under 2024 och 2025 till omkring 2,0-2,5 procent.

Trots att arbetslösheten stiger och Sveriges ekonomi går knackigt så finns förhoppning om ljusare tider framöver. Med minskad inflation ökar reallönerna som i sin tur ökar hushållens konsumtion. De sjunkande räntorna förväntas också leda till ökade investeringar eftersom det blir billigare att låna pengar. Tillsammans gör dessa effekter att BNP, som är det samlade värdet på alla producerade varor och tjänster, ökar något under 2024. Under 2025 och 2026 förväntas BNP öka än mer, uppemot 3 procent mot tidigare år.

I och med att ekonomin börjar växa igen så ökar också behovet av anställda när efterfrågan ökar. Därmed förväntas, med början under sena 2024 eller tidiga 2025, sysselsättningsgraden vända upp samt arbetslösheten vända ner.

Hur påverkar samhällsekonomins utveckling chefen?
Chefer påverkas främst av läget på arbetsmarknaden. Och de senaste åren har varit ansträngda på arbetsmarknaden. Arbetslösheten började öka igen under slutet av 2022 efter att ha minskat kraftigt när samhället öppnade upp efter pandemin.

En av anledningarna till den ökade arbetslösheten är att antalet konkurser ökat kraftigt sedan mitten på 2022. Antal anställda som påverkats av konkurser under första kvartalet 2024 är den högsta på 15 år. Vidare har företagens vilja att övervintra personal minskat om än från höga nivåer. Dessutom har nyanställningarna påtagligt minskat, något som syns tydligt på antal lediga jobb och platsannonser hos Arbetsförmedlingen.

Om vi istället blickar framåt kan vi se att näringslivets anställningsplaner är på väg upp. Det finns dock en stor variation här där tjänstesektorn är det stora dragplåstret på uppsidan medan byggindustrin, framförallt inom bostäder, är fortsatt negativ. Handel och tillverkningsindustrin är neutrala. Ser vi till offentlig sektor så har sysselsättningen ökat det senaste året inom framförallt vård och omsorg samt offentlig förvaltning och försvar medan utbildning gått ner. Offentlig sektors investeringar och konsumtion förväntas dock växa framgent i och med ökade
anslag, inte minst till försvar,  polis och rättsväsende. Även kommunerna förväntas
få ökade anslag för att minska deras ekonomiska svårigheter.

Sammantaget ser de samhällsekonomiska förutsättningarna relativt goda ut,
framförallt under 2025 och framåt. Det bådar gott för många chefer ute i landet som kan förvänta sig ökade resurser framöver. Det finns dock orosmoln därute.

Brist på kompetens kan hämma tillväxten trots ökade resurser och globala konflikter kan störa leveranskedjor och få inflationen att återigen skjuta fart.

*KPIF kan förenklat beskrivas som KPI utan ökade kostnader för räntor och är det inflationsmått som Riksbanken utgår ifrån. KPI består i sin tur av genomsnittspriset som konsumenterna betalar för 12 olika huvudgrupper av varor och tjänster. Mäts oftast på årsbasis i procent, exempelvis procentuell förändring av prisnivåer i januari 2023 kontra januari 2022.