1107 år innan det är jämställt i toppen

Lön efter kön. Ju högre upp i chefshierarkin desto fler män. Stora skillnader mellan branscher och sektorer och män är överrepresenterade i privat sektor. Årets jämställdhetsbarometer ”Stängda dörrar till de högsta chefsnivåerna” visar otvetydiga siffror. Idag är 94.4 % av VD:ar på noterade företag i Sverige män.
Och ska vi bli jämställda ända upp i toppen, även vad gäller styrelseledamöter i börsnoterade företag, då måste vi vänta i svindlande 1 107år.

Alltså över ettusen år. Det är ju så bisarrt att det inte går att riktigt greppa.

Hur är det möjligt att det fortfarande är så att vi bedöms efter vårt kön och inte för vår kompetens och våra resultat?

Svaret är att detta är en maktfråga. Om vi ska få ett jämställt arbetsliv, och ett jämställt samhälle, så måste de som har makt lämna ifrån sig den till någon som idag inte har det.
Ett sätt att få det att hända är att besluta om kvotering. Då tvingas en förändring fram. Ledarna har tagit ställning för kvotering till börsbolagens styrelser, något som inte verkar helt orimligt med tanke på över-tusen-år-perspektivet, eller vad säger ni?

Hittills har alla betydande förändringar som syftar till att minska bristen på jämställdhet föregåtts av mycket hårt arbete på många håll, där inte minst aktivister spelat en stor roll, och politiska reformer. Tänk på rösträtt, barnomsorg och föräldraförsäkring till exempel.

En mer individualiserad föräldraförsäkring, det vill säga att mer tid viks åt pappan, är en annan politisk åtgärd som man kan lagstadga om. Det kan göra skillnad genom att kvinnor i mindre utsträckning riskbedöms kollektivt. Är du kvinna idag i ett visst ålderspann så ser arbetsgivaren en risk att du kommer att vara hemma länge med barn. Det påverkar rekrytering, lön, möjligheter till befodran och så vidare.

Men det räcker inte med de här insatserna, företag måste börja ta ansvar för att skapa lika villkor för sina medarbetare och chefer oavsett kön. Som tur är så är det här helt möjligt och genomförbart. Gör så här:

1. Bestäm er för att ni vill ha en jämställd organisation.
2. Börja räkna hur det ser ut i organisationen; hur många kvinnor och män finns det, vilka positioner och vilka uppgifter har de, vilka löneskillnader finns?
3. Gör en analys av varför det ser ut som det gör och bestäm er för hur ni vill att det ska se ut.
4. Avsätt resurser och gör de förändringar som behövs.

Igår på Ledarnas opinionsseminarium  i samband med rapporten ”Stängda dörrar till de högsta chefsnivåerna”, diskuterade en panel bestående av mig från Ledarna, Amanda Lundeteg, VD Allbright, Sofia Embrén, VD Rättviseförmedlingen och Ulf Skarin, chefredaktör Veckans Affärer, vad som behövs för att komma till rätta med bristen på jämställdhet. Sofia Embrén uttyckte det som att de företag som inte är jämställda ska ”kännas som att de går utan byxor”.
Det är en bra målbild tycker jag.

Då har vi följande fakta:
Vi tycker det är självklart att människor ska bedömas utifrån sin kompetens och sina resultat.
Vi vet idag att kvinnor och män är lika kompetenta.
Vi vet att det är lönsamt med heterogena grupper.
Vi vet att det är lönsamt för ett företag med ett starkt varumärke och inget företag vill känna att de går utan byxor, eller hamna på Allbright svarta lista.

Slutsats?

Mer om vår rapport och om bristen på jämställdhet på chefsnivåer finns här:

Annika Elias, ordförande i Ledarna och Seher Yilmas, ordförande i Rättviseförmedlingen i Gomorron Sverige 2014-05-07
Annika Elias, ordförande i Ledarna, i Rapport 2014-05-07

Ellen Landberg, jämställdhetsexpert på Ledarna i Västerbottensnytt 2014-05-07

och i Svenska Dagbladet 2014-05-07/08